Café

Paddan: Lite åt det hållet. Framförallt är den uppenbart upplagd efter de tidiga balladerna.

En poor man's Fade to Black, var det någon som sa, och det tycker jag är träffsäkert.

Dock gillar jag tre fjärdedelar av den. Första halvan är bra rakt igenom och så även den tredje fjärdelen. Den första halvan av den hårdare andra halvan, alltså ;) Sista fjärdedelen blir dock spretig, med riff som känns påslängda från olika håll, och outrot blir alltså bara onödigt långt och frustrerande då det är just avslutningen som är låtens sämsta parti.

Till skillnad från nämnda Fade to Blacks slut då man bara vill att den ska fortsätta och fortsätta.

Andra snuttar från skivan jag hört låter ju lite lovande dock, som sagt. Jag är försiktigt optimistiskt.