Café

Min argumentation gick ut på att i en fullt fungerande demokrati betyder EN mans röst ingenting. Min röst kommer aldrig betyda att det blir antingen ena sidan, eller andra.

Motargumenten är naturligtvis:
"Meh. Tänk om alla skulle tänka så. Hur skulle det då gå???"

Svaret är lika enkelt som givet.
-Den dagen alla tänker så, kommer jag naturligtvis gå och rösta. Och då på mig själv.