Café

LL:

Malexander är väl typ, regeln som bekräftar undantaget. Det går alltså att döma kollektivt till mord, trots att bevisning saknas, för vem som avlossat/utdelat de dödande skotten/slagen, trots att de inblandade skyller på varandra. Vi får väl för allas rättssäkerhet skull, hoppas att det var en slump att offren den gången var poliser...eller är det det som gör skillnaden?

När det gäller krögarmordet, så finns teknisk bevisning, som binder tre personer till både en mordplats och en styckningsplats. Sedan går ju turerna isär då de tre inblandade skyller på varandra. Vad deras historier ändå bevisar, är ju att alla är delaktigt i styckandet och bortforslandet av kroppen. Maxstraffet för brott mot griftefriden är två år och det är sedan det dom döms för. En viss skillnad mot att bli kollektivt dömd för mord va?

I Riccardo-mordet på Kungsholmen är det väl åter devergerande uppgifter från de olika gärningsmännen som till sist leder fram till de "mjuka" åtalspunkterna och "låga" straffsatser?

Just nu har vi ett parallellfall i Jönköping, men med något äldre ungdomar inblandade än på Kungsholmen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5513283.ab

Den tredje gärningsmannen infångades i Österrike för några veckor sedan. Häktningsförhandlingar hölls igår:

http://www.jnytt.se/nyhet/27622/22-aringen-nekar-till-mordanklagelserna

Vad tror du om det här? Hur stor är chansen att de döms kollektivt för mord eller att någon döms för mord över huvud taget? Jag menar, de inblandade skyller ju på varandra.

Sedan vet jag inte om det finns ett visst hårklyveri i detta, att komma undan? Även Lindomemännen dömdes för bland annat stöld, häleri och misshandel. Själva poängen var ju att de slapp bli dömda för mord, för att polisen inte kunde bevisa vem som höll i stekpannan, när gubben dog. En historia jag tycker mig se upprepas gång på gång...såvida nu inte polismän är drabbade.

Sedan kan man väl alltid skylla på Leif Silbersky, det är väl lättast så.