Wayne Gresky: Spontant känns det, "Den som gapar efter mycket..." Grabben hade alltså motsvarande tre heltidsanställda som servade honom, men han ville ha mer. Det räkte inte med gymträning, ridning och assistans till ett deltidsarbete utan han (eller någon i hans närhet)hade ännu mer krav. Att sedan FK fullständigt slår bakut var väl inte vad han/de hade räknat med. Var går gränsen för vad som är ett värdigt liv och hur mycket kan man egentligen kräva? Hur många heltidsarbetande har möjlighet/tid till att såväl gymma som rida?
Själv brukar jag reta upp mig på funktionshindrade kravmaskiner som dyker upp med jämna mellanrum och kräver än det ena än det andra. Som exempelvis den rullstolsburne miljöpartist(!) som blev kränkt (vad annars?) av att hon inte kunde flyga direktflyg från Sundsvall till Göteborg. Detta pga av att det var ett mindre plan på linjen och hon var då tvungen att flyga via Stockholm. Enligt henne skulle man då inte få flyga direktrutten då alla handikappade inte åka med denna. Vem, för utom miljöpartisten, skulle må bättre av att turen ställdes in?