Café

J F K: "Överrepresentationen i brott för personer födda i Sverige med två utlänska föräldrar är väl ungefär tre gånger. Motsvarande för föräldrar beroende av socialbidrag är sex gånger. Jag tycker i sådana fall att vi också utvisar fattiga."

Goddag yxskaft. Det du i princip säger är:

- 100 barn har utländska föräldrar
- 50 av barnen har föräldrar som lever på bidrag
- 10 av barnen blir kriminella

Slutsats: Fattigdom är ett dubbelt så stort problem som okontrollerad invandring.

"Ingen katt har har sju svansar. En katt har en svans mer än ingen katt. Alltså har en katt åtta svansar". Det är ungefär på den nivån logiken ligger.

Det torde vara rätt självklart att barn till invandrare som arbetar och är en del av samhället är mindre benägna att begå brott. Tankevurpan uppstår i förklaringsmodellen, dvs att det på något sätt skulle vara slumpmässigt vilka individer som blir bidragsberoende och att det skulle vara ett resultat av orättvisor, när det i många fall handlar om individer som har noll intresse av att assimileras.

Detta resonemang är att rätt hånfullt mot de invandrare som kommit hit med de sämsta tänkbara förutsättningarna, men som likväl har kämpat sig fram i livet. Ungefär som att människor från andra länder bör ses som hjälplösa kollin som inte är kapabla att skilja på rätt och fel, skaffa sig ett arbete eller lära sig språket utan konstant handhållning från staten. Det är lika logiskt som att försöka motivera sitt barn till att arbeta hårt genom att honom/henne allt han/hon pekar på.

Fattigdom bekämpas inte via bidrag, fattigdom bekämpas via möjligheter, krav, och framförallt, en blomstrande privat sektor.

Bad_Brett: Problemet är snarast att den förklaringsmodell du beskriver är påhittad

Du har ju just dömt ut "invandrare som kommit hit med de sämsta tänkbara förutsättningarna, men som likväl har kämpat sig fram"

Precis de invandrarna har du just dömt ut som de som begår brotten i Sverige. Du har valt att beskriva alla invandrare som de som begår brott i Sverige. Plötsligt är de hjältar???