Café

Friman SR: Haha, vi kanske klev på varandra då, jag var också där. Jag kommer speciellt ihåg hur man kunde hålla upp händerna, lyfta fötterna utan att man tog i marken, man liksom svävade. Det var så jävla trångt på innerplan.

Sen var det ohyggligt snyggt när ACDC spelning började med att en två-tre meter stor kyrkklocka hissades ner och Brian Jonsson startade Hells Bell genom att med en enorm slägga slå inledningskyrkklockeljudet. Kärlek!