Luleå HF

Över då till det nutda läget. Vad har hänt?

Till att börja med har Disciplinnämnden skärpt till sig. Inledningsvis var de tagna på sängen och trodde att de kunde fortsätta fjolla ner sig, skämma ut sig och skita på sig. Allt medan alla såg hur Brendan Shanahan enkelt och tydligt rensade upp borta i NHL. Men nämnden haaar skärpt sig och försöker döma mer korrekt nu genom att i första hand se på vad som hänt på isen och inte läsa igenom tidiningarna för att bedöma vad de förväntas göra.

När det gäller de närmast inblandade dvs klubbarna, ledarna, spelarna och zebrorna har de unisont under flera år inför säsong varit överens om att prio ett är att kämpa bort våldet mot huvuden. Vi ska ha bort detta från hockeyn, förklarar man, men sedan blir det verklighet och då finns det alltför många som skiter i det.

Ett lustigt exempel är när Bulan i väldigt snarlika situationer ena gången anser att det är den tacklades ansvar, andra gången att det är den tacklandes ansvar, förstås beroende av vilken klubbtröja vederbörande har. Ett litet felgrepp av Bulan där, men det ursäktas många gånger om av att Luleå Hockey gjort så oerhört mycket mer än alla andra för att kämpa bort det oönskade hjärnskadevåldet.

Men det finns andra som inte har lika rent ljus i skäppan eller lika mycket lök på isen. En sådan är Ulf Dahlén. Tidigare var han en spelare och person som åtnjöt den högsta respekt i alla läger och också hos mig. Sedan sattes han som tränare hos Köplustan, den förening där samtliga tränare förutom Conny Evensson förnedras, sparkas och förklaras inkompetent, och naturligtvis gick det åt helvete. 

Riktigt illa blev det när Luleå Hockey och Köplustan möttes i kvartsfinal då Köplustan satte fusket i system. Sekretariatet påverkade zebror, tidtagare vred fram eller bak klockor efter vad som behövdes och Dahlén gav spelarna i uppgift att vara hur fula som helst mot speciellt Linus Omapk, som var årets spelare i Sverige och ledde den fruktade linan med Harju och Snygg-Mats. 

Och Dahléns agerande då fick mig att för alltid tappa respekten för honom. Vad som än hände vägrade han erkänna något. När det av Köplustan betalda sekretariatet övertalade zebran Patrik Hopplös Sjöberg att låta icke utvisade lulespelare sitta utvisade o s v låtsades bara Dahlén som att det regnade. Jag missade den situationen, hette det när Luleå utsatts för ett ton orättvisor, medan han bara gnällde om ett gram emot Köplustan. Medan Fredrik Pettersson och andra Köplustor tilläts crosschecka Linus Omapk i ansiktet och andra vidrigheter utan att bli utvisade av de, av Köplustan uppfostrade, zebrorna.

Och nu är Dahlén i farten igen. Växjös Reddox tacklar en HV-spelare på ett juste sätt. HV-spelaren var puckförande, fick en ren tackling i bröstet där den ska sitta, och gick ordentligt omkull eftersom han glömt bort att man får tacklas och bli tacklad i hockey.

Vad gör Dahlén? Ja, nu jäklar ska det ynkas! DET ÄR JUST DEN TYPEN AV BETEENDEN VI FÖRSÖKT FÅ BORT I HOCKEYN, ljuger han. Om han tacklat så där mot huvudet (???) kunde han förstört en hockeykarriär, kvider han. 

Och media hänger på. Tacklingen har ju inget med huvud, hjärnskakning och hjärnskador att göra, men genom Dahléns medvetna ljug blir det till det: rubriker, ingresser, citat, frågor o s v handlar om hjärnskador och våld mot huvud. Endast längst ned, i minsta typsnittet, eller om man läser mellan radorna, framgår det - som syns tydligt när man ser på händelsen - att det är en ren tackling framifrån i bröstet på en puckförande motståndare, d v s mer eller mindre per definition vad en tackling är.

Motståndarens i fråga, HVs Lindström, hade glömt bort att man kunde bli tacklad och hade därför inte väntat sig det och den ordentliga tacklingen ledde eventuellt till en revbensfraktur. Det låter ju allvarligt, men det är det definitivt inte. Det läker helt av sig själv utan åtgärd; det gör förstås lite ont eftersom man måste andas, men lite smärtstillande under någon vecka och det läker fint och bra utan andra åtgärder.

Men Dahlén ljuger på - "jag har sett repris och jag har rätt" är ju en skär lögn för naturligtvis begriper han bättre. Och det där agerandet sätter prägel på rapporterandet. På Hockeysverige kan man bl a läsa:

"Första undersökningarna befarade en hjärnskakning. - Ja, eller något annat också. Han klagade på ont i bröstkorgen, så det kan vara mer än bara en hjärnskakning, förklarar Thomas Ljungbergh. "

Det är de ord man sätter på pränt men korrekt citerat skulle det förstås vara:

"Fick han en hjärnskakning? Nej, huvudet har inte utsatts för något. Däremot har han ont i bröstet där tacklingen tog. En mindre blödning i muskel kanske. Eller en bagatellartat revbensfraktur. Inget konstigt i vilket fall, det där läker av sig själv."

Men efter Dahléns ljugande får man det till den första beskrivningen och diskuterar hjärnskakning fast det inte är aktuellt.

Tack-och-lov skiter nu zebror och förbundsaktiviteter fram till Disciplinnämnd i Dahléns yrkanden och bedömer helt korrekt: ingen utvisning, ingen granskning.

Det finns förstås bara en väg att gå. Hockey MÅSTE vara en fysisk sport och tacklingar ska finnas med; t o m fler tacklingar än vi ser idag. Men det måste finnas ett fungerande system att skilja mellan de tacklingar som är OK och det våld mot huvuden som riskerar hjärnskador. Till ett sådant system hör förutom fungerande övervakning av zebror, disciplinnämnd och annnat - kanske en svensk Shanahan - också att tillåta den naturliga renhållningen i form av att den som siktar in våld på medmänniskors huvuden på rinken ska få stryk, samt att ageranden som nu Dahléns: att ljuga som fan och skita i kampen mot hjärnskadorna; att sådana ageranden ska förföljas och brännmärkas och det gäller också sådana som dahlén som väljer att agera så.

Och nu till dagens hockeyfest: omgång 10 av Elitserien! 

Strax har vi kört första 11 matcherna, då alla lag för första gången mött övriga, och vid den tidpunkten brukar man mycket väl kunna bedöma hur säsongen kommer att bli. Även om lockout-historien i år kan rubba cirklarna, det får vi se. När det gäller Luleå Hockey såg det ju inledningsvis bra ut; vi vann matcherna fast det fanns mer att hämta från oss, men på senare tid har det knackat i det norrbottniska maskineriet och man börjar bli lite tveksam, med betoning på lite. Fast nu ska vi först möta ett lag från botten - Timrå - borta - och därefter topplaget - HV - hemma. Efter det är det dags att bedöma Luleås styrka och prognos, liksom de övrigas.

Omgång 10 rullar idag igång vid 16-tiden med

Gnaget-Lakers
HV-Pungen
Värsta Köplustan-Pölsan

och senare ikväll har vi

Warulfven-MooDoo

Timrå-Luleå

varefter omgången blir komplett i morgon genom

Rögle-Schtan.

Gnaget-Lakers är ju en betydelsefull match för streckområdet. Båda lagen riktigt skadeskjutna och medvetna om att löper stor risk att cementeras fast längst ned och där bli kvar avhängda. En bottenfinal som sannolikt får två förlorare, på något vis. Gnaget har ju hemmamatch men undrar om det hjälper. Ingen publik kommer, ett tomt Hovet med folk som är kraftigt onöjda efter säsongstarten då de insett att de framgångar man haft i slutspelen då man slagit ut seriesegrarna i kvarten två år i rad numera är kvar bara som en dröm. Laget är kraftigt urholkat, felplanerat, fellett, felkomponerat och nu med en fullständigt svart framtidstro. När man nu möter Lakers har man t o m en klausul som säger att Gnagets hjälte Rosén, när han flyttade hem till Växjö, inte fick spela på Hovet under Elitserien, men jag tror inte det räcker. Växjö vet nog att det var det här som väntade och är kanske inte lika modstulna som Gnaget.

HV-Pungen är ju alltid en strid på liv och död. I detta nu är ju HV det klart bättre laget, men det spelar nog ingen roll när det gäller så mycket som det alltid gör mellan dessa lag. Pungen kan mycket väl gå och vinna den här matchen.

Köplustan och Pölsan? Nja. Köplustan vet ju aldrig någon var den är. Pölsan är väl ilsknare, men räcker det idag? Troligen, men svårt att sia om.

Warulfven-MooDoo. Där har vi också en riktig match utanför isen. Warulfven har ju attackerat MooDoo med näbbar och klor utanför isen och jag räknar med att den gredelint draperade publiken, komponerad av lika delar wolfpack och nedbussade pensionärer som alltid tror de är på Bingolotto, kommer att köra de attackerna vidare idag. 

Timrå-Luleå är nog ingen höjdarmatch annat än i de båda inblandades ögon. Här är väl den "objektiva" tron att Luleå måste studsa tillbaka nu, om man menar allvar och vill vara med i toppen. Men Timrå har ju påbörjat den elitserielånga kampen för att bli kvar i högsta divisionen och tänker nog sälja sig dyrt. Nyss spöade man Schtan hemma och släpper ingen jävel över bron frivilligt.

Morgondagens match nere i Ängelholm har väl ungefär samma förutsättningar: ett lag som kommer att få kämpa bland strecken mot ett väntat topplag. En match där Röglarna säkert är inställda på samma kamp som de måste vara varje match, medan Schtans största uppgift är att ta matchen på allvar och ta fram de 100% som vanligen behövs för att man ska vinna i hockey. En match som liknar vår alltså.

Redigerad kommentar