Och Luleås avslutande match i European Trophy pågår!
Inom parentes sagt börjar den s k "riksmedian" dvs den som i hockeysammanhang hanteras av praoelever alternativt inkomeptenta överliggare, samtliga med säsongskort på matcher med Djurgården, Köplustan eller liknande, nu börjat kalla turneringen European Floppy. Vän av ordning inser att det beror på att Djurgården går krädtgång och likaså lag som Köplustan som igår - med junisbesättning - krossades hemma i Frölundaborg av IFK Helsingfors med 0-8!
Samtidigt som Pölsan, HV och Luleå är klara för slutspelet och Warulfven till helgen spelar en direkt avgörande match om sista finalspelsplatsen hemma i Wermland när de möter Jokerit.
Men Luleå möter alltså Berlins bär ikväll och efter första perioden står det fortfarande 0-0, trots Berlins högt upphaussade forwards som de löpt in från NHL-lockout-Philadelphia. Drygt halva Berlinlaget består ju av icke tyskar, och de allra flesta av dessa är kanadicker.
Det betyder att Belin i detta nu är klara för final, eftersom de bara behöver en pinne. Förlorar de matchen och inte tar poäng går finalspelsplatsen i stället till Zug som bekant.
40 minuter kvar!
The plot thickens...
Oj, först Sir Pinkley och nu Huge: två prominenta Pölsa-supportrar på en gång, samtidigt som det gävliga laget är Svenska Mästare och dessutom fyllt sitt lag med f d Luleå-spelare.... kan det bli tuffare?
Jodå, det kan det. Vet jag som varit med varje gång Luleå haft Pölsan i slutspel. Huge tror jag inte jag pratat med sedan jag tappade access till snacket och helt mygligt kunde använda det för att komma undan att spela klart ett schackparti jag höll på att förlora antagligen;-)
Nåväl, det är bistra tider. Jag kommer ju ihåg andra tider, när det var otänkbart att spelare från Luleå Hockey skulle spela för Pölsan. Sedan skriv Jonas Nordquist på fö laget, dock efter att först ha lämnat Luleå för Köplustan, från vilken han sparkades just när en säsong skulle dra igång och då gick till sina kompisar från junistiden i Leksand - och de lirade redan i Pölsan.
Det kunde man väl motvilligt ta, på något sätt. Men sedan skrev Luleågrabben Mattias Modig på för dt gävliga laget! Det var svårt att smälta, även om man kunde förstå att han lessnat att vara begappad av en sådan röststark minoritet från Luleå; egentligen inte för hans egna insatser, utan för att han hade släkt. Men Modig drog innan han hunnit börja, så det löste sig.
Men sedan hade tydligen dörren öppnats för när Rönken gjorde sig av med Snygg-Mats gick han till Pölsan och fick där också bli svensk mästare! Och året efter - dvs nu - går Johan Harju från oss när han misslyckats att spela Rönkenhockey och därtill hänger den gode - fastän från den gävliga staden - Sebastian Enterfeldt på!
Utan att det blir folkstorm i Luleå. Tiderna HAR förändrats. Skulle detta hänt på nittiotalet hade folk gått man ur huge, jag menar huse.
Men det stannar inte där. År efter år har man sett hur Pölsan slagits för sin överlevnad, nere bland strecken och i kvalserie också. Och varje gång hoppas man att nu... som en sen vendetta transversale som "straff" för alla osedvanliga slutspelsvinster mot oss. Men icke sa nicke. Och inte bara det: dessutom poppar det helt orättvist upp junisar som snabbt blir stjärnor och räddar en Pölsa man hoppas ska vara på fallrepet. Är det inte en vakt Markström, är det en Bäckis eller ett gäng Larsons, Järnkrokar och Silfverbergar som t o m har fräckheten hämta hem ett GLUD som vi ville ha. Fan, fan, fan. Och nu tycker jag måttet går på skamtorra land, när man är eländiga nog att presentera nästa Nisse, Lindholm, som ska in och härja innan han blir big stjärna i NHL. Jag säger bara: Fy!
Och när kniven sitter väl djupt inne och man inte tror att det kan bli värre - speciellt när man blivit av med de vidriga påminnelserna om de avgörande målen och tunga förlusterna eftersom eländena äntligen pensioneras - då kliver ätteläggen ut på isen och man blir inte av med Molin och Djoos. Och till råga på allt slänger man in sonen till herr Lindholm som - låt vara Pölsa från starten - kommer till oss i Luleå och spelar med i GLUD-laget.
Nej, det är tunga tider. Jag får dock hålla med om att jag gillar Pölsan när det gäller inställningen att hata att förlora som inget annat lag kan ta fram lika bra. Eller rättare: jag gillar att ogilla Pölsan. Tänk om det bara fanns Växjö och sådana där lag att möta, lag, som ingen kan bli riktigt sur på....