Luleå HF

Berguv 3

Men framgången blev motgången.

Säsongen 2004-2005 var den säsong då NHL hade lockout och elitserien kryllade av NHL-spelare. I Luleås A-lag var förstemålvakten Kristian Antilla, en vakt som ibland gjorde kanonmatcher men ofta gick av under uppvärmningen av orsaker som förkylning i strumpan och liknande. Luleås tvåa Gusten Törnqvist gick dog in och visade sig stabilare än Antilla. Men det oskickliga tränarparet jesse och kompanjon skötte vakterna usel. Den som borde stå en match, fann sig regelbundet bänkad och vice versa och osäkerheten spreds bland våra vakter som tappade form och insatserna blev allt sämre. Då köpte man in en NHL-Målvakt! Hurra! Och jag, som skänkt klubben pengar öronmärkta för att ge Martin Brodeur ett bud hoppades på det bästa. Men man fick Emmanuel Fernandez, en vakt som levererade på Antilla-Gusten-nivå. Shit!

Samtidigt hade vi ju bland A-junisar en 19-årig vakt som gjort kanon-succé och allt fler ropade krav på att låta David Rautio ta förstaspaden för Luleås A-lag mot de NHL-späckade motståndarna. Till slut kunde de inte stå emot och David plockades bort från A-junisarna och sattes in i A-laget. Väl där fick han dock bara ta båsdörren och spelade bara 20 minuter i Elitserien, men tappade alltså all matchträning under hela våren…jag var visserligen på plats när han debuterade och det var stort, men anser överlag att vi slösade bort hans utveckling där: få vakter utvecklas av att öppna och stänga en båsdörr under ett halvt år…

Nästa säsong 2005-2006 värvade Luleå duktiga Tero Leinonen från Mora och Berguv behölls som tvåa. David fick chansen 14 matcher under säsongen och klarade sig hyggligt. Helt OK för en tjugoåring ansåg vi de flesta och nu kan det bara fortsätta och bli bättre.

Men det skulle bli värre….

Säsongen 2006-2007 ville man ta upp Mattias Modig i A-laget sedan han lyckats utmärkt året innan hos A-junisarna. Men samtidigt ville man ha kvar Rautio, och även Leinonen. Lösningen blev att man gjorde upp med Bofors att de fick låna en av våra två reservmålvakter hela säsongen. Först fick de låna Rautio, sedan skulle det bli Modig. Och i vårt A-lag skulle Tero stå mest. Men Teros fru längtade hem och Tero underpresterade. Modig fick chansen och lyckades bättre. När det var dags att switcha Rautio-Modig med Bofors var det en helg då man i princip åkte ned för bytet, men huxflux ändrade sig Luleå och menade att ”vi kan inte släppa vår förstemålvakt, ni får behålla Rautio”.

Det där agerandet retade upp Bofors. Samtidigt var det årets Bofors ett lag i kaos av en massa skäl. Och Bofors är en klubb som inte liknar någon annan. Dels är man galna ungefär som närliggande Warulfven, men dessutom är man alltid i luven på allt och alla och speciellt varandra. Rautio är kass, menade man och körde hellre med reserven.

Ett förlorat år för David.

Säsongen 2007-2008 gick David till Almtuna. I Almtuna hade Gusten Törnqvist året innan gjort succé och värvats tillbaka till Luleå att dela spade med Modig. Det årets Almtuna hade problem och gick dåligt. De varvade vakter som Anders Lindbäck, Stefan Riddervall m fl  men när man också kickade tränaren och tog in Boorken gav han Rautio spaden och David levererade ett antal kanonmatcher i rad och hyllades stort. Säsongen slutade så där mitt emellan.

Året efter valde David att lämna Sverige och gick till Lillehammer 2008-2009 och där fann han äntligen en klubb som för första gången sedan juniortiden satsade på honom. Spelet gick allt bättre och när säsongen var över utnämndes han till Tippeliggans bäste målvaktJ

Vägen tillbaka kunde börja!

Berguv 4

Nu var det dags för Berguven att vända hemåt igen och nästa klubb blev allsvenska Oskarshamn där han 2009-2010 dessutom skulle få Tommy Salo som tränare.  Det blev ett gott år för David. Han delade spade med Linköpingslånet Axel Brage men ju längre säsongen gick desto fler matcher fick David ta spaden och kan levererade ett jättefint vaktande året igenom. Kommer bland annat ihåg att jag på hösten tog fram en tabell över samtliga 120 vakter i de tre högsta divisionerna i landet för %SVS dvs hur många % av skotten vakterna räddade . Den tabellen toppades av David Rautio Berguv, Oskarshamn med 94,74% räddningar då.

Den tabellen och annat för den som är intresserad av sådant kan följas i den tråd på Svenska Fans där vi punktmarkerade Davids år i Oskarshamn 

http://www.svenskafans.com/hockeyzon/lhf/tradforum.aspx?thread=10229

Speciellt imponerad var tränaren i det Almtuna som det året gjorde succé med ett nytt spelsystem. Vi gjorde en fin match, men förlorar när de har en sådan vakt, menade tränaren, som hette Jonas Rönnqvist. David slutade som en av allsvenskans vakter, fast han spelade i bottenlaget Oskarshamn, men det fanns hög standard av vakter i det årets allsvenska som skulle komma att nå högre serier: Viktor Fasth, Mark Owuya,  Joacim Eriksson, Joakim Lundström, Patrick Galbraith, Oscar Ahlsnefeldt, Micael Andersson, Pettersson-Wentzel, Gusten, Micahael Zajkowski, Daniel Sperrle,

24 år gammal hade David Rautio Berguv utvecklats tillräckligt i förskingringen. Luleås nye tränare Jonas Rönnqvist och sportchef Osten Bergström hade bestämt sig. Nu är det dags för David Rautio att komma hemJ

Och sedan dess har David blivit i Luleå och spelar nu sin tredje säsong i rad för oss. Mönstret har varit detsamma. Luleå går in i serien med två vakter: David Rautio samt första året Anders Nilsson och andra-tredje året Johan Gustavsson. Och Rönken varvar vakter, låter de oftast stå varannan match medan mediadrevet ylar så kan man inte göra juh! Som regel har de hävdat att Rautio ska ta båsdörren och de andra ska satsas på, men Rönken har blivit sin idé trogen. Faktum är att Berguven nästan regelbundet varit lite bättre än den andre vakten under hösten fast till våren har den andra ofta växt ut och tar över fler matcher. Ser man på statsen för de åren finner man att

2010-2011 blev Anders Nilsson nr 1 och Rautio nr 4 bland 35 vakter i Elitserien och Anders stod 31 matcher, David 24.

2011-2012 blev Johan Gustafsson nr 2 och Rautio nr 4 bland 29 vakter i Elitserien, JG stod 29 matcher, David 27.

Och 2012-2013 har ju bara gått en dryg tredjedel. JG har stått 9 matcher, David 10 matcher. JG är nr 4 i Elitserien bland 25 matcher, David Rautio är nr 1.

Och i år har David lyckats över all förväntan. Ser man till stats har han alltså i detta nu imponerande 0,98 GAA dvs han släpper i genomsnitt in mindre än ett mål per match! Och han har räddat fantastiska 95,73% av de skott han fått på mål! Dessutom har han hållit nollan i  3 av 10 matcher och faktum är att om han håller nollan åtminstone inledande 16 minuter i nästa match har tar spaden kommer han att slå inoffciellt elitserienivå på hur många minuter i rad en vakt hållit nollan. Inofficiellt, eftersom de vägrar räkna rekord för vakter som inte står varje match vilket innebär att de flöesta lag, som liksom vi, numera varvar, inte kan sätta de vaktrekorden. Förstås en historisk kvarleva som kommer att ändras.