Luleå HF

Sven.Savage: Haha, suverän karaktäristik av ledarna, må jag säga.
Dom kan ju börja med att skylla på just Hålåväj, hans två totalt onödiga frustrationsslashingar kostade en del.
Kanske att vi kunde haft en tvåa eller möjligen två, men dom får skylla sig själva som binder ris åt egen rygg.
Tycker att ni gjorde en kanonmatch i Götlabörj, era skador till trots.
Upprepar ni det spelet får våra gubbar det jobbigt.

Vi har ju slutligen dagens Garpen.

Garpen kom ju som spelare från gamla starka Djurgårn och har därefter försökt fylla roller som Tre Kronor ledare, TV-expert och tidningskrönikeskribent. Personligen tycker jag att han nästan alltid har fel när han tycker något vilket är synd: de gamla lirarna från Djurgårn är nästan alltid kloka och vettiga, möjligen eftersom så många ursprungligen kom från Hammarby, men ibland lyckas de inte när de ska agera på andra plan.

Garpen hänger nu på det som alla Fjollträsk-stationerade journalister förklarat som budord nummer ett: Hockey-Sverige behöver topplag från Fjollträsk.

Varför då? undrar jag. Deras väsentliga skäl är förstås personligt eftersom de vill ha taxiavstånd till matcherna och känner sig hemma på pressläktaren och gratismiddagarna på Hovet och Fjollbollen. Det säger de förstås inte och har inte heller något annat skäl att komma med och därför blir det bara fånigt och skrattretande.

Nu förklarar Garpen att Stockholms stad inte gynnar lagen från Fjollträsk på samma sätt som lag i mindre städer gynnas av politikerna och därför hamnar man i konkurrenssituationer där man inte räcker till.

Helt riktigt, där har Garpen fullständigt rätt. Under större delen av hockeyhistorien har Sverige helt dominerats av lag från Fjollträsk och dessa har etablerat traditioner som inneburit ett väldigt lokalt stöd från Stockholms-baserade sponsorer och privatpersoner. På så vis har man haft ett enormt övertag mot landsorten men allt sådant är numera borta och man kan ofta inte ens konkurrera om spelare, ens från Fjollträsk, med de andra lagen, eftersom man har så svåra ekonomiska förutsättningar. Inte ens bolagisering har kunnat ändra på det utan det har snarast accelererat nedmonteringen.

Det är riktigt, allt detta. 

Men var i helvete finns kopplingen till att det där är motiv att förklara att Hockey-Sverige behöver topplag från Fjollträsk?

Ingenstans.

Det finns många mindre städer i landet där hockeyn de facto har en väldig betydelse för staden vilket man vanligen har ett mycket starkt lokalt stöd för, även om inte alla i staden håller med.

Men det har man inte i Fjollträsk. Publiksiffror och engagemang är, räknat mot storleken på upptagningsområdet, löjligt litet jämfört med mindre städer. Jämför jag Luleå Hockey med Gnaget borde ett tio ggr större upptagningsområde innebära tio ggr högre engagemang och publiksiffror, men det har de inte. Jag har varit på matcher på Hovet där publiken dominerats av Luleåsupportrar. Visst att Gnaget och Djurgårn slåss om sympatierna, med viss konkurrens även från Bajen och Tälje, förklarar litegrann men ytterst lite: snarare kan det vara en styrka att ha derbyfester. 

Yep, håller med om att Fjollträsk ger de lokala hockeylagen svåra förutsättningar jämfört med andra lag i landet och allt stöd till de lokala Fjollträsklagens kamp att förändra detta genom att övertyga sina egna politiker. Men lyckas de inte, eftersom Fjollträskarna inte är tillräckligt intresserade är det så, punkt slut. Det finns så mycket annat i Fjollträsk - som inte finns i andra städer - och lyckas man inte bli tillräckligt intressanta och stödda lokalt i Fjollträsk så lyckas man inte.

Övriga landet har all anledning att vara stolta över sina egna framgångar och när nya lag som Växjö och Örebro kämpar sig upp till SHL medan Djurgårn och Tälje misslyckas är det inget att hänga läpp över. Den sportsliga framgången är och ska vara vägledande. Lyckas lagen från Fjollträsk få det stöd lokalt - som jag absolut hoppas de kan lyckas med - som behövs för sportsliga framgånar är de värda dessa.

Men att som Garpen, Ros och andra tycks mena - att lag som Luleå, Skellefteå, MooDoo, Timrå, Pölsan, Trottoarkantens IF för att nämna norrlandslagen på något vis ska medverka till att det går sämre eller t o m åt helvete för dem själva bara för att tillhandahålla taxiresor till matcherna för Garpen och Ros? 

 

Nej tack.

PS. Vill påpeka att jag själv, boende i Fjollträsk, naturligtvis förlorar på att inte kunna se mitt Luleå Hockey på Hovet eller i Fjollbollen. Vissa år har jag ju kunnat se bortåt tio matcher och mer här nere och nu är de matcherna nästan borta. Men jag skulle aldrig drömma om att hävda att det jag skulle ha glädje av är alltid lika med vad Hockey-Sverige behöver. 

Redigerad kommentar

Och nu rör det sig i hockeyn, nyheterna blommar ut.

Warulfven plockar hem Nygren, MooDoo får in Norgren. Klara förstärkningar för båda lagen.

Sanny Lindström kommer ut i Pungenfrågan och erkänner att han tillsammans med s k självutnämnda experter hajjat helt fel om Pungen inledningsvis när man imponerades av förstafemman och förklarade att laget skulle utmana SkAIK om guldet till våren.

Plötsligt, sedan Pungen rasat ned genom tabellen sedan alla lag förstått att det bara handlar om att neutralisera förstafemman och sedan vinna match mot övriga Pung som bara håller allsvensk medelnivå, speciellt utan organiserat försvar, nu inser även hyllarna vad som är fel med Pungen. 

Den självutnämnda s k expertisen förklarade ju innan serien att de som skulle utmana SkAIK om Le Mat, förutom Luleå var HV, Warulfven och i framförallt Pungen. 

Först havererade HV, sedan hängde Warulfven på som skitlag och därefter har Pungen anslutit.

Hur blir fortsättningen? Ja HV fyllde ju på som värst och tömde bankkontot. Det man som utomstående kunde vara tveksam till är att allt skedde på typ en vecka: en lat femma sparkades, en ny femma inhandlades. Kan man verkligen ha sådan koll att man på en vecka lyckas ta bästa möjliga beslut? Borde man inte varit lite noggrannare? Vi får se. HV har helt klart skärpt sig men hur fortsätter det?

Warulfven hamnade i formgrop men har därefter ändrat en del och att plocka hem Nygren var starkt. Hur långt räcker det? Gissningsvis rätt långt men lite tveksam om man kan utmana på allvar till våren. Det taffliga försvarsspelet och avsaknad av Salak finns delvis kvar.

Så har vi Pungen. De har hämtat Sundh, kan bli bra. Men de har stora brister som i princip är gemensamma med de problem HV och Ulfven hade: gammalt, långsamt frösvar utan organisation. Och för Pungens del dessutom allt duktigt i en femma medan övriga inte hänger med. Kan de komma igen och i så fall hur? Ja, det känns inte säkert alls.

Slutligen har vi besked om att Douglas Murray, Lasse Björns dotterson, åkte på kanonsmörj i NHL. Han gick upp mot en drygt två meter stor, 115 kg tung motståndare och var tämligen chanslös. Murray försökte bara hålla i för att brottas och vänta med att slå till dess att han hade full koll på motståndaren. Men det sket denne i och vevade i stället in 20-25 högerkrokar under eller över Murrays alltför korta vänsterarm som inte hade grepp och koll på högersäggan alls. Till slut lämnade Murray isen med blodet rinnande som ett Niagarafall från pannan efter att ha agerat päronboll.