Så var det Luleå.
Mycket svårt att ha en optimistisk inställning just nu. Under de snart frya åren med Rönken har Luleås framgångar berott på att laget haft ett extremt konsekvent och pålitligt system där det i första hand varit extremt svårt att måla på oss, där ett ettmålsunderläge mot oss i stort sett alltid inneburit att vi kunnat döda matchen utan besvär.
Detta Luleås adelsmärke är numera som bortblåst. Fortfarande hör man "experter" sitta och uttala sig om Luleås starka försvar, och visst, vi har återigen släppt in minst antal mål.
Men alla som sett våra matcher har märkt att försvaret inte längre håller. Dels har Rönken medvetet, tror jag, släppt en del på disciplinen i syfte att förbättra vår offensiv, dels har alla andra lag insett hur viktigt det var och därför på olika sätt satsat på att själva spela Luleåförsvar, dessutom funderat ut hur de luckrar upp ett Luleåförsvar. Men mest allvarligt är att vi inte längre har de backar som måste utgöra grunden för ett Luleåförsvar: med Robin borta är det bara Skrbek och landslagsjanne som behärskar konsten, medan Frallan hygglig förstår men resten - halva backstyrkan, är väsentligen lost och levererar misstag frekvent, sådant som hela laget Luleå inte gjorde en gång per match för tre år sedan.
Vaktsidan? Jo, den håller nog, OK för att Owuya blandar och ger lite, men Rautio är synnerligen stabil på hög nivå. Grejen är bara den att Rautio toppar med "Luleås försvar" och när det försvaret inte längre finns på plats blir det omöjliga uppgifter för också Rautio. Trots Bellas insatser och Owuya ibland inkastningar har Luleå i snitt dock även i år seriens bästa vaktstats. Problemet är inte vaktandet utan försvaret och då inte forwards bidrag till försvarsspelet utan rätt och slätt att vi har flera backar som helt enkelt inte duger.
Anfallsspelet? Ja, det vete fan. AV och till fungerar det fint, men vi har inte haft den kontinuerliga leverans som typ Pungen kan räkna med från sin förstalina. Ibland fungerar det för en eller annan lina men lika ofta har det fastnat upp och kommit ingen vart. Bara Öret, Gnaget och Trottoarkanten har gjort mindre antal mål än Luleå i serien vilket illustrerar hur svaga vi varit framåt.
Nu har vi senaste matcherna fått in Linus Omark, en spelare som normalt skulle kliva in i vilken förstalina som helst i SHL och leverera big time. Men i Luleå har vi inte fått till det. Man kunde valt att sätta honom i en bästa lina, vilket skulle inneburit med Linus Klasen, men avstod bl a eftersom två små magiker skulle bli en för mycket och det skulle dels spräcka upp tidigare, dels göra det enkelt för motståndare att punkta ut en enda lina speciellt hos Luleå. Andravalet kunde varit att peta in Omark med Abbottarna som aldrig haft en perfekt linjekamrat. Men nu chansade man med tredje, att sätta Linus med Wallmark och Forsberg i hopp att de två då skulle gå upp till sin topp. Nå, detta tredjealternativ försöktes och det gav inget, kanske om man haft en serie på sig, men på få matcher gick det inte alls. I slutet av serien gjorde man en Abbott av Linus och inte heller det gav resultat. Personligen var jag tveksam till det sistnämnda, Linus Omark är en sådan spelare att man måste välja bästa komplement till honom och de modeller jag då ser ser aldrig ut som Abbotts. Inte för att inte Abbots är bra, men Linuskomplement är de nog inte.
Ska Rönken nu ta skeden i vacker hand och köra Linusarna tillsammans, när han nu missat chansen att spela ihop grabbarna under seriens fem avslutande? Jo, det tror jag. Underpresterar vi lika jävligt som vi gjort på sistone och åker ut mot Läjkers kommer vi aldrig att få reda på hur bra vi kunde ha blivit med Linusrana tillsammans. Sätt ihop grabbarna och ge dem Skrbek och Frallan som backpar för att säkra upp bakåt, så återstår bara "problemet" att ge dem rätt tredjekompis i linan.
Jag tror fortsatt på Hedman. Hedman har ibland fått lira med Klasen med framgång. Jag tror inte att de måste ha en tredje som kan vara i första hand målskytt, det fixar Linusarna själva. Och Hedman har faktiskt imponerat som målskytt emellanåt när han fått chans. Om inte Hedman skulle jag köra med Per Ledin. Hedman och Ledin är sådana som blir jobbiga för motståndarna och därmed röjer väg för Linusarna, dessutom är de orädda att gå in och köra Homer framför vakt.
Man inser att om vi sätter ihop Linusarna kommer alla andra lag att inrikta sitt försvarsspel på att stoppa dessa två men Linusarna är vana vid det och nu får motståndarna dessutom två Linusar att möta och kan inte lägga allt fokus på en. Dessutom kommer Linusarna att spela ihop sig och kunna bli ett fruktat PP-vapen, där försvaren kommer att få enorma bekymmer att hantera två Linusar samtidigt. Jag håller helt med Linusarna själva: de är på en sådan nivå att vi dödliga inte inser vad de håller på med, men sätt ihop dem och ge dem chansen så får vi se.
OK, invändningen officiellt mot Linusarna tillsammans har ju varit att inte spräcka de andra linorna. Men det skälet tror jag vi kan glömma nu; vilka linor fungerar i detta nu?
Låt Abbottarna få tillbaka trillingen, dvs Mannberg, som är den enda som fungerat bra på länge med dem, så har vi den linan säkrad.
Olausson? Nej, han har inte fungerat på länge. En icke fungerande Olausson kan inte få styra vår design på linorna. Kör två brunkarlinor där Olausson - om han nu kan spela - får lira med sådana som kan fungera offensivt i bra omgivning, men som också kan brunka. Och så ha en fjärdelina med enbart brunkande uppgift i syfte att vara skitjobbiga för motståndet.
MOBILT
· · 
Jag tror jag hoppar över Luleå tills vidare. Spar det jag intresserar mig mest för till sist.
Men först avhandlar vi Pungen och MooDoo.
Pungen har hela tiden hyllats av alla s k experter som ett riktigt bra lag, ett som kan utmana SkAIK om Le Mat. Samtidigt som vi alla objektiva sett att Pungen bara haft en utmärkt förstafemma medan övriga spelare inklusive målvakter inte alls duger.
Under tiden efter jul har de inte heller lyckats speciellt bra, dvs förstafemman dominerar, resten är som bäst på allsvensk nivå. Efter OS har de tagit bra med poäng men det tar inte bort den bedömning vi har att de är enkelt sönderlästa och borde bli en munsbit för vilket lag som helst.
MooDoo? Lite mer svårtippat, eftersom de blandat vin med vatten, sand med guld. I sina bästa tider är laget mycket bra, men det har varit svårt att lyfta laget till en stabil och hög nivå. Till viss del beroende på att även om de har utmärkta vakter har de ett försvarsspel där backarna gärna blir tveksamma och levererar misstag och försvarsspelet överhuvudtaget bara fungerar bra om alla spelare deltar vilket ofta inte fungerat. Men sådant KAN ändras till slutspel.
Jag tror faktiskt att MooDoo fixar Pungen, men deras vidare öden är lite svåra att bedöma och det beror främst på MooDooisternas inställning om de kan nå ännu längre.