Med det som bakgrund dags att tippa slutspelet. Nu gör jag det objektivt, dvs jag ser realistiskt på Luleås chanser vilket f n är att vi åker direkt.
Trottoarkanten - HV 1-7
MooDoo - Pungen
Schtaan - HV 1-7
Lustan - MooDoo
Läjkers - Luleå
Pölsan - Warulfven
Schtaan - Pölsan
Lustan - Läjkers
Lustan - Pölsan
Ojdå, den såg jag inte komma!
Hur ini helvitte kan jag tro på Pölsan som SM-vinnare?
Nja.
När det gäller åttondelarna tror jag alltså att ett svagt HV vinner mot en orutinerad Trottoarkant. Dessutom att MooDoo skärper till sig och då spöar man Pungen vilket alla skärpta lag gör.
I kvarten är förstås HV chanslöst mot Schtaan och tyvärr är det osannolikt att Luleå kan fungera och stoppa Läjkers. MooDoo har under året varit jämna mot Lustan, blivit uddamålssegrar för endera laget och jag tror ett starkt MooDoo faktiskt kan slå Lustan. Men tvivlar på att MooDoo orkar hålla stilen kvarten igenom och även om det kan bli knappt tar nog Lustan den kvarten. När det gäller Ulfven mot Pölsan är det svårt att tro annat än att det blir en j-a cirkus av fulspel, gnäll på zebror och allmänt kaos. Men jag tror att Pölsan har ett mer komplett lag för detta, att Ulfven även om den mopsat upp sig har för många luckor för att stå emot en spritt språngande Pölsa.
I semin kan det gå hur som helst mellan Lustan och Läjkers men här bygger jag min gissning på erfarenheten att risken är stor att Läjkers blir nöjda när de vet att de kommer att applåderas i åratal i Småland bara för att ha nått semin.
Sedan har vi den andra semin. Allvarligt talat, jag har räknat med att Schtaan i år inte kommer att ha den hunger de behöver eftersom de redan vunnit Le Mat och att den mättnaden förr eller senare kommer att fälla SkAIK, när de träffar på ett lag som vill mer. Gång på gång under serien har SkAIK - även om de vann serien i stor stil - avväpnats totalt och t o m krossats av andra lag. De ids inte plocka fram det som behövts i alla lägen och när de möter ett lag som är villigare kommer de att bli bekväma, ungefär som Luleå blev mot Schtaan i fjolårets final. En Pölsa som betvingat Ulfven kommer att ha ett helt annat GO än Schtaan efter att ha vilat mot HV. Jag chanstippar på att Pölsan faktiskt tar Schtaan. De har gjort det förut och de kan göra dte igen.
Finalvinst för Pölsan mot Lustan? Ja, varför inte. Lag KAN bli mätta och det kan drabba Lustan nu medan Pölsan aldrig blir mätt, det finns helt enkelt inte som gävligt begrepp. Och har de redan tagit Warulfven och Schtaan kan de väl knappast låta sig stoppas av andrahandsalternativet i spearkbollstaden Göttlaburrrrg?
Jag är lite förvånad själv över att jag kom fram till det där. Men nog blir Pölsan farlig. Tänk om Gundersson och Bertilsson varit säkrade också, då hade det varit ett mäktigt seriöst tips. Nu är det väl snarare en möjlighet, något som snabbt kan sänkas om någon-några spelare skadas. Tänk exempelvis om Starkbaum går sönder, då åker Pölsan ut mot första bästa motståndare förstås.
Det ger sig...
Men vad innebär det för Luleå, hur bra blir vi i kvarten mot Läjkers i första hand?
Ja, tipset måste förstås bli att vi inte fixar detta. De problem som lyfts i föregående inlägg är svåra att göra åt i elfte timmen och gissningen är tyvärr att vi inte lyckas.
Förutom att få ordning på problemen måste Rönken få ihop ett lag som spelar som ett lag och som vill vinna mer än våra motståndare.
Tidigare HAR vi ju kunnat avväpna Läjkers tämligen enkelt, nog för att de har blivit bättre och bättre, men vi vet egentligen hur vi ska spela mot dem. Kan Rönken få laget att samlas och komma överens om att nu j-r kör vi den hockey som Läjkers inte pallar? Back to basics, Rönken-vise?
Jag vet inte om han kan fixa det. Men kan han det inte är vi förlorade.
En viktig faktor i allt detta är att i ett slutspel vinner vanligen det lag som helst vill vinna. Vilket man visar i man mot man-situationerna och i kampviljan. Ta fjolårets Luleå i kvart och semi mot Köplustan och Warulfven. När de lagen, sämre än oss på hockey, tog fram kamp, fysik, tacklingar och fulspel för att slå oss. Då stod vi upp och visade oss villigare och starkare än de. En vilja vi sedan saknade i finalen vilket blev direkt avgörande för att vi förlorade mot SkAIK.
Nu på sistone mötte vi först en Warulfv som plockade fram fulspelet och mot det hade vi inte att sätta emot. Därefter möter vi en Pölsa som vi inleder med att spela ut, men när Pölsan då sätter in fysik viker vi ned oss och hämtar tvålen på golvet i duschrummet, pinsamt att se.
Kan vi stå upp fysiskt mot relativt snälla Läjkers? Tveksamt. Var har vi de spelarna? De enda som alltid varit att räkna med är ju twinsen men de är för små för att betyda något riktigt; de grymma, tunga backar vi skulle behövt har vi inte.
Så gissningen är förstås och tyvärr att vi inte kommer att kunna stå emot Läjkers. En liten strimma hopp kan man ha men det krävs att så mycket börjar fungera i laget och det beror i första hand på om Rönken, Bulan och Ågi kan ordna problemen. Vilket jag inte tror att de fixar...men jag kan ändå hoppas.
Så var det Luleå.
Mycket svårt att ha en optimistisk inställning just nu. Under de snart frya åren med Rönken har Luleås framgångar berott på att laget haft ett extremt konsekvent och pålitligt system där det i första hand varit extremt svårt att måla på oss, där ett ettmålsunderläge mot oss i stort sett alltid inneburit att vi kunnat döda matchen utan besvär.
Detta Luleås adelsmärke är numera som bortblåst. Fortfarande hör man "experter" sitta och uttala sig om Luleås starka försvar, och visst, vi har återigen släppt in minst antal mål.
Men alla som sett våra matcher har märkt att försvaret inte längre håller. Dels har Rönken medvetet, tror jag, släppt en del på disciplinen i syfte att förbättra vår offensiv, dels har alla andra lag insett hur viktigt det var och därför på olika sätt satsat på att själva spela Luleåförsvar, dessutom funderat ut hur de luckrar upp ett Luleåförsvar. Men mest allvarligt är att vi inte längre har de backar som måste utgöra grunden för ett Luleåförsvar: med Robin borta är det bara Skrbek och landslagsjanne som behärskar konsten, medan Frallan hygglig förstår men resten - halva backstyrkan, är väsentligen lost och levererar misstag frekvent, sådant som hela laget Luleå inte gjorde en gång per match för tre år sedan.
Vaktsidan? Jo, den håller nog, OK för att Owuya blandar och ger lite, men Rautio är synnerligen stabil på hög nivå. Grejen är bara den att Rautio toppar med "Luleås försvar" och när det försvaret inte längre finns på plats blir det omöjliga uppgifter för också Rautio. Trots Bellas insatser och Owuya ibland inkastningar har Luleå i snitt dock även i år seriens bästa vaktstats. Problemet är inte vaktandet utan försvaret och då inte forwards bidrag till försvarsspelet utan rätt och slätt att vi har flera backar som helt enkelt inte duger.
Anfallsspelet? Ja, det vete fan. AV och till fungerar det fint, men vi har inte haft den kontinuerliga leverans som typ Pungen kan räkna med från sin förstalina. Ibland fungerar det för en eller annan lina men lika ofta har det fastnat upp och kommit ingen vart. Bara Öret, Gnaget och Trottoarkanten har gjort mindre antal mål än Luleå i serien vilket illustrerar hur svaga vi varit framåt.
Nu har vi senaste matcherna fått in Linus Omark, en spelare som normalt skulle kliva in i vilken förstalina som helst i SHL och leverera big time. Men i Luleå har vi inte fått till det. Man kunde valt att sätta honom i en bästa lina, vilket skulle inneburit med Linus Klasen, men avstod bl a eftersom två små magiker skulle bli en för mycket och det skulle dels spräcka upp tidigare, dels göra det enkelt för motståndare att punkta ut en enda lina speciellt hos Luleå. Andravalet kunde varit att peta in Omark med Abbottarna som aldrig haft en perfekt linjekamrat. Men nu chansade man med tredje, att sätta Linus med Wallmark och Forsberg i hopp att de två då skulle gå upp till sin topp. Nå, detta tredjealternativ försöktes och det gav inget, kanske om man haft en serie på sig, men på få matcher gick det inte alls. I slutet av serien gjorde man en Abbott av Linus och inte heller det gav resultat. Personligen var jag tveksam till det sistnämnda, Linus Omark är en sådan spelare att man måste välja bästa komplement till honom och de modeller jag då ser ser aldrig ut som Abbotts. Inte för att inte Abbots är bra, men Linuskomplement är de nog inte.
Ska Rönken nu ta skeden i vacker hand och köra Linusarna tillsammans, när han nu missat chansen att spela ihop grabbarna under seriens fem avslutande? Jo, det tror jag. Underpresterar vi lika jävligt som vi gjort på sistone och åker ut mot Läjkers kommer vi aldrig att få reda på hur bra vi kunde ha blivit med Linusrana tillsammans. Sätt ihop grabbarna och ge dem Skrbek och Frallan som backpar för att säkra upp bakåt, så återstår bara "problemet" att ge dem rätt tredjekompis i linan.
Jag tror fortsatt på Hedman. Hedman har ibland fått lira med Klasen med framgång. Jag tror inte att de måste ha en tredje som kan vara i första hand målskytt, det fixar Linusarna själva. Och Hedman har faktiskt imponerat som målskytt emellanåt när han fått chans. Om inte Hedman skulle jag köra med Per Ledin. Hedman och Ledin är sådana som blir jobbiga för motståndarna och därmed röjer väg för Linusarna, dessutom är de orädda att gå in och köra Homer framför vakt.
Man inser att om vi sätter ihop Linusarna kommer alla andra lag att inrikta sitt försvarsspel på att stoppa dessa två men Linusarna är vana vid det och nu får motståndarna dessutom två Linusar att möta och kan inte lägga allt fokus på en. Dessutom kommer Linusarna att spela ihop sig och kunna bli ett fruktat PP-vapen, där försvaren kommer att få enorma bekymmer att hantera två Linusar samtidigt. Jag håller helt med Linusarna själva: de är på en sådan nivå att vi dödliga inte inser vad de håller på med, men sätt ihop dem och ge dem chansen så får vi se.
OK, invändningen officiellt mot Linusarna tillsammans har ju varit att inte spräcka de andra linorna. Men det skälet tror jag vi kan glömma nu; vilka linor fungerar i detta nu?
Låt Abbottarna få tillbaka trillingen, dvs Mannberg, som är den enda som fungerat bra på länge med dem, så har vi den linan säkrad.
Olausson? Nej, han har inte fungerat på länge. En icke fungerande Olausson kan inte få styra vår design på linorna. Kör två brunkarlinor där Olausson - om han nu kan spela - får lira med sådana som kan fungera offensivt i bra omgivning, men som också kan brunka. Och så ha en fjärdelina med enbart brunkande uppgift i syfte att vara skitjobbiga för motståndet.