Ja, vad säger man. Som väntat gick Läjkers ned och ville försvara av matchen bara, när man har 1-3. Och Luleå började ändå spela bättre ihop, som att femmorna började och ville spela bättre hockey och fick till allt mer spel mot en lite försiktigare Läjkers.
Dessutom ingår att vi har oflyt under dagen med flera puckar som dansar på mållinje och träffar stolpar.
0-2 i matcher och tidigare idag räknade jag med att vi skulle förlora och att därefter var hela kvartsfinalen kört för oss.
Så kan det mycket väl bli.
Men det finns tendenser att Luleå är på väg upp ur formgropen. Det stillastående, krympande Luleå börjar lira lagspel och fortsätter det så är det inte helt säkert kört. Det känns som att Rönken har hittat fram vettiga femmor nu och då är det bara att köra men det krävs att försvarsspelet lyfter genom att backarna blir mel målmedvetna, är beredda att ge tänder för att göra sitt jobb och ger allt nu.
Kan vi fortätta upp ur formgropen är det inte säkert kört. Ett Luleå som lyfter en nivå till kan bli något grymmare offensivt och inte bjuda defensivt och då kan vi ha chansen att ta nästa match i Växjö om två dagar och i så fall är kvarten öppen.
Men förlorar vi i övermorgon...och skaffar oss underläge med 0-3 i matcher...då viker vi i vanlig ordning ned oss på lördag och tar sommarsemester.
Trots förlust idag gäller att laget känner att de är på gång och kan ha chans att göra något åt Läjkers. Hoppet lever två dagar till!
Visserligen känns det som att Linusarna är på gång, något Klasen och än mer Omark. Och det märks speciellt i PP. Nu börjar spelarna känna varandra och först nu kan de lira puck tillräckligt snabbt och säkert för att använda PP till att verkligen ta kontroll i Läjkers-zonen och nyttja PP. Så har det inte varit första fyra perioderna av denna kvartsfinal, då Läjkers enkelt stressat sönder Luleås "rädda" PP.
Så lite tendenser till att Luleå kan komma ur formgropen.
Men mot det står Luleås ej fungerande försvarsspel som mest beror på att vi har ett antal backar som inte vet vad de ska göra och därför helst inte vill göra något. Så kan man inte försvara sig i ett slutspel: en back måste i varje läge ha inställningen att "här bestämmer jag och den som törs komma hit kommer att få betala med smärta för ayy få reda på det". De bacakrna har inte Luleå och det innebär att i försvarsspel när Läjkers kommer in i vår zon vill vi hellre krympa, glida ifrån, slippa gå på, för då är vi rädda att gå bort oss. Vilket innebär att Läjkers relativt ohotade kan glida upp till lägen och på det viset gör de mål på oss gång på gång; eftersom vi inte försvarar oss när backar som Kukan och Gunnarsson hellre backar in på Owuya för att slippa "bli inblandade".
Jämför det s k försvaret mot det Läjkers visar upp: tuff fysisk press på varenda Luleåspelare som vågar sig in i deras zon.
Tänk om vi hade en Janne Ninnimaa som kunde säga till rookiebackarna på skarpen vad det handlar om. Under de första åren med Rönkenhockeyn var det en sådan sjävklarhet, försvarsspelet gick efter noter, att man trodde att det aldrig kunde haverera. Varje back visste alltid vad göra och det gjorde att forwards ganska enkelt kunde finns sina mindre komplicerade uppgifter i försvaret utan kunde bara nöja sig med att vare ettriga, markera, och slänga sig i skottlinjer när det behövdes.
Tyvärr känns det som att vi inte behöver spela tredje perioden eftersom vi vet exakt vad som kommer att hända. Nu går Läjkers över till att under sista perioden - som de gjorde avslutande 30 min i söndags - bara försvara sig med aggressivt styrspelet och inte släppa till några chanser. Trots detta försvarsinriktande system kommer de ändå att få ett antal chanser och kan mycket väl sätta 1-2 mål ytterligare, när puckar hoppar över Gunnarsson klubba på blå eller Kukan som sista back får för sig vara värsta dribblingsforward....
Sa jag Gonatt när jag kom?
Anders Klang: Vi måste börja sätta våra .Hanser helt enklet!
Tycker dock att Omarkspojken sett villigare ut. Vi håller tummarna, om än blodiga.