Luleå HF

Och medan vi inom ishockeyn diskuterar ishockey drar sparkbollen igång.

Och det börjar och slutar omedelbart med en tragedi. I Helsingborg blir en Djurgårdssupporter ihjälslagen innan match.

Jag har inte alls bevakat det nere i Helsingborg utan bara under några minuter scannat av olika artiklar.

Tydligen "5000" Djurgårdssupporter som föjer med laget till premiären HIF-DIF på Olympia.

I en artikel påstås att igår drog 15 DIF-hulliganer in på en lokal krog och slogs besinningslöst, kastade stolar, attackerade andra gäster med bestick - luttrad som jag är vet jag att den är en sidas beskrivning och den kan låta annorlunda från andra hållet.

Matchen började men i ställningen 1-1 bröts den för gott sedan DIF-supportrar sprungit in på planen. 

Ja, fy fan. 

Tack och lov att vi i hockeyn väsentligen sluppit de galenskaper som sparkbollen drabbats av, även om idioter som en icke nämnd mygelskribent i Skellefteå gjort sitt bästa för att propagera för hat mot motståndare isf kärlek till egna laget.

Helt klart är att det är ett problem som är större ju större städer det handlar vilket naturligtvis är en konsekvens av - inte att klubbarna i storstäderna är extra idiotiska - utan i större städer finns större ansamlingar av idioter som myglar sig in i den sora sporten sparkboll där de bland tusentals människor med känslorna vallade kan få chans för egna lustar som bara är sådana att idioterna skulle interneras för alltid.

Vad kan en sparkbollsklubb typ Djurgårn, Gnaget, Bajen, IFK Göteborg, Malmö, Helsingborg - för att nämna de som haft största problemen - göra åt saken? 

Naturligtvis göra allt de kan för att stödja en samlad och vettig supporterkultur genom goda relationer med supportrar och speciellt de som dominerar klackarna. 

Men allt kan inte en idrottsförening förväntas lösa. Att idioter smyger in för att bete sig idiotiskt är naturligtvis ett samhällsproblem som samhället måste göra åt. När storstäderna svarar med att i stället för stöd kräva stora pengar av matcharrangörena eller när en idrottsförening av förbund straffas för att folk springer in på plan eller tänder en bengal är inte en vettig lösning av problemet. Den signalen kan sammanfattas i "lägg ned verksamheten".

Om man ser på England eller andra håll där man haft och löst dessa problem vet man förstås att det är samhället och inte den enskilda föreningen som måste ta det övergripande huvudansvaret för att lösa det som är ett samhällsproblem.

Ju längre samhället väntar på att göra det som göras måste, desto fler offer på inkompetensens altare. Som nu i DIF-supporter.

Sven.Savage: Sverige har en enorm flathet mot våldsbrott överhuvudtaget.
I riksdagen sitter väl typ 1 parti som vill ha hårdare straff men inget av dom andra 7 vill gå på den linjen. Så att det skulle komma något därifrån känns osannolikt.

Fotbollen har såklart små medel att lösa detta själv, men man måste ju ändå börja någonstans. Vissa möten får liras utan publik helt(högriskmatcher) alternativt så får man inte ha bortaklackar på några matcher.

Nu lyfts röster av alla slag från alla håll.

Det man måste ha klart för sig att speciellt sparkboll och i viss mån andra stora sporter till viss del är aktiviteter som har syftet att på ett civiliserat sätt tillfredsställa och ersätta den mänskliga natur som är redo för krig på liv och död. 

Under alla tider har det - vid sidan av riktiga slag och krig - funnits "fredligare" varianter som under lugnare perioder ersatt de riktiga sammandrabbningarna och till viss delat varit förberedande för dessa. Inom det fältet kan man räkna in många verksamheter som tornerspel, barns lekar som indianer och cowboys, värnplikt med repövningar, med mera. Och inte oväntat kan idrott i första hand lagsporter vara del av detta. Knappast curling eller DM i hunddressyr eller de flesta andra. Men upphaussade sammandrabbningar mellan lag med stora supporterskaror där väldiga, tydliga och dominerande känsouttryck kommer till användning - då finns det där! Se bara framför sig stora klackar med banderoller och hejaramsor agera på läktare och jämför det med vilket krigsslag som helst under alla tider. 

Det är inte speciellt konstigt att sparkbollen kan mobilisera detta, och i viss mån även hockey och några andra sporter. 

Vad göra? Kan man helt lägga ansvaret på sporten och hävda att "om ni inte fanns, skulle detta aldrig inträffa"? Följdfrågan blir naturligtvis att skulle idioterna inte bete sig idiotiskt någon annanstans i så fall? Kan man exempelvis förbjuda politiska manifestationer med samma argument?

Jag är övertygad om att sparkbollen/sporten måste medverka för att kämpa mot idiotin men jag är lika övertygad om att de enskilda föreningarna är maktlösa om inte övriga samhället tar sitt ansvar och tillhandahåller det som krävs sammhällets styrka och befogenheter för att motverka.

När det gäller "supportrar" som är beredda att slå ihjäl andra "supportrar" är det fullständigt meningslöst att tro att en idrottsledare kan ta ansvar för att hantera dessa. 

Man behöver ju inte ens uppfinna något hjul utan kan tämligen enkelt ta lärdom av hur man lyckats på andra håll. Sparkbollshulliganer i England. 

Inte fan var det idrottsföreningarna som löste deras problem. Visst medverkade de på det sätt de kunde. Men det handlar om samhällets polisiära insatser i första hand. Den kompetens som behövs gäller knappast hur man rullar boll eller organsierar bollrullare. Utan hur men hanterar brottslingar.