Det man måste ha klart för sig att speciellt sparkboll och i viss mån andra stora sporter till viss del är aktiviteter som har syftet att på ett civiliserat sätt tillfredsställa och ersätta den mänskliga natur som är redo för krig på liv och död.
Under alla tider har det - vid sidan av riktiga slag och krig - funnits "fredligare" varianter som under lugnare perioder ersatt de riktiga sammandrabbningarna och till viss delat varit förberedande för dessa. Inom det fältet kan man räkna in många verksamheter som tornerspel, barns lekar som indianer och cowboys, värnplikt med repövningar, med mera. Och inte oväntat kan idrott i första hand lagsporter vara del av detta. Knappast curling eller DM i hunddressyr eller de flesta andra. Men upphaussade sammandrabbningar mellan lag med stora supporterskaror där väldiga, tydliga och dominerande känsouttryck kommer till användning - då finns det där! Se bara framför sig stora klackar med banderoller och hejaramsor agera på läktare och jämför det med vilket krigsslag som helst under alla tider.
Det är inte speciellt konstigt att sparkbollen kan mobilisera detta, och i viss mån även hockey och några andra sporter.
Vad göra? Kan man helt lägga ansvaret på sporten och hävda att "om ni inte fanns, skulle detta aldrig inträffa"? Följdfrågan blir naturligtvis att skulle idioterna inte bete sig idiotiskt någon annanstans i så fall? Kan man exempelvis förbjuda politiska manifestationer med samma argument?
Jag är övertygad om att sparkbollen/sporten måste medverka för att kämpa mot idiotin men jag är lika övertygad om att de enskilda föreningarna är maktlösa om inte övriga samhället tar sitt ansvar och tillhandahåller det som krävs sammhällets styrka och befogenheter för att motverka.
När det gäller "supportrar" som är beredda att slå ihjäl andra "supportrar" är det fullständigt meningslöst att tro att en idrottsledare kan ta ansvar för att hantera dessa.
Man behöver ju inte ens uppfinna något hjul utan kan tämligen enkelt ta lärdom av hur man lyckats på andra håll. Sparkbollshulliganer i England.
Inte fan var det idrottsföreningarna som löste deras problem. Visst medverkade de på det sätt de kunde. Men det handlar om samhällets polisiära insatser i första hand. Den kompetens som behövs gäller knappast hur man rullar boll eller organsierar bollrullare. Utan hur men hanterar brottslingar.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
36% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
27% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
· · 
Nu lyfts röster av alla slag från alla håll.
Det man måste ha klart för sig att speciellt sparkboll och i viss mån andra stora sporter till viss del är aktiviteter som har syftet att på ett civiliserat sätt tillfredsställa och ersätta den mänskliga natur som är redo för krig på liv och död.
Under alla tider har det - vid sidan av riktiga slag och krig - funnits "fredligare" varianter som under lugnare perioder ersatt de riktiga sammandrabbningarna och till viss delat varit förberedande för dessa. Inom det fältet kan man räkna in många verksamheter som tornerspel, barns lekar som indianer och cowboys, värnplikt med repövningar, med mera. Och inte oväntat kan idrott i första hand lagsporter vara del av detta. Knappast curling eller DM i hunddressyr eller de flesta andra. Men upphaussade sammandrabbningar mellan lag med stora supporterskaror där väldiga, tydliga och dominerande känsouttryck kommer till användning - då finns det där! Se bara framför sig stora klackar med banderoller och hejaramsor agera på läktare och jämför det med vilket krigsslag som helst under alla tider.
Det är inte speciellt konstigt att sparkbollen kan mobilisera detta, och i viss mån även hockey och några andra sporter.
Vad göra? Kan man helt lägga ansvaret på sporten och hävda att "om ni inte fanns, skulle detta aldrig inträffa"? Följdfrågan blir naturligtvis att skulle idioterna inte bete sig idiotiskt någon annanstans i så fall? Kan man exempelvis förbjuda politiska manifestationer med samma argument?
Jag är övertygad om att sparkbollen/sporten måste medverka för att kämpa mot idiotin men jag är lika övertygad om att de enskilda föreningarna är maktlösa om inte övriga samhället tar sitt ansvar och tillhandahåller det som krävs sammhällets styrka och befogenheter för att motverka.
När det gäller "supportrar" som är beredda att slå ihjäl andra "supportrar" är det fullständigt meningslöst att tro att en idrottsledare kan ta ansvar för att hantera dessa.
Man behöver ju inte ens uppfinna något hjul utan kan tämligen enkelt ta lärdom av hur man lyckats på andra håll. Sparkbollshulliganer i England.
Inte fan var det idrottsföreningarna som löste deras problem. Visst medverkade de på det sätt de kunde. Men det handlar om samhällets polisiära insatser i första hand. Den kompetens som behövs gäller knappast hur man rullar boll eller organsierar bollrullare. Utan hur men hanterar brottslingar.