Luleå HF

Har kollat igenom de senaste 15 säsongerna av Elitserien/SHL, dvs sammanlagt 12 x 15 = 180 lag.

Trottoarkantens IF notering på 117 gjorda mål är det näst sämsta under den tiden, bara Timrå säsongen 2011-2012 var sämre med 115 gjorda mål. Det årets Timrå var rejält svagt och satsade allt på försvar men "belönades" ändå med plats 12 i tabellen. 

Årets Trottoarkant blev alltså placerade på sjundeplats genom sin mördarhockeyhockey!

Ser man över den tid då vi lirade 50 omgångar i Elitserien finns det ändå ännu värre. Allra sämst någonsin från säsongen 2005-2006 då bottenlaget bara orkade med 96 mål! Det laget var - inte oväntat - Trottoarkantens IF; hockey-"experterna" Ros och Vennergrens gullegrisar...

Erik Forsell, den nyligen utsedde kaptenen för Apklubben deltog inte i gårdagens drabbning. D v s kommentatorerna påstod då och då att han var på isen men ingen av oss som såg matchen upptäckte honom. Eik "Osynlige" Forsell, köpespelaren från Burkölen, har därmed visat vad han menar med det ingen förstår när han påstår:

– Jag tror att man lurar sig själv när man bara jämför vilka som försvinner och vilka som kommer in. Det är klart att det försvinner etablerade spelare, men det kommer nya unga som inte har samma namn. Jämför man bara så är det sämre varje år, men så har det varit i många år, säger Skellefteås lagkapten Erik Forssell.

Vid sidan om att vi blivit av med dessa fula "spelare" som jagar motståndare att skada med klubba, så kommer de nya reglerna med hybridicing och större offensiva zoner helt klart att påverka den hockey vi får se.

Men gissning är att det tar tid innan lagen anpassat sig till de nya möjligheterna och riskerna men några dramatiska förändringar förtjänar repeteras och påpekas.

Den nya icingregeln betyder att vi kommer att få se betydligt mer hockey av "dump and chase"-typen och lag med enstaka snabba forwards som ligger och lurar vid blå utan att hjälpa till i försvaret kommer att dra nytta av detta. Den försvarsstarka hockey vi utvecklat senaste åren kommer helt klart att försvagas av detta. Lag som försvarar sig å det grövsta, kompletterat med enstaka spjutspetsstjärnor kan dock få bättre möjligheter. Lite Drillo-hockey att vänta, alltså.

På samma sätt kommer den intensiva kampen för försvaret att lemlästas av den större offensiva zonen som innebär att det blir svårare för försvararna att checka och pressa motståndarna fast mot sarg. Nu kan vi nog vänta oss att fler lag går över till att ställa upp för att styra bort anfallen mot sargerna och man-man-uppgifterna och det lagspel med betoning av kamp - av sparkbollens 1980-tals blåvitt-karaktär - vi haft kommer att reduceras. 

Blir det fler mål?

Ja, kanske. Om serien har tillräckligt bra skyttar.

Blir det bättre hockey?

Nej, det tror jag inte. Försvarsspelet kommer sannolikt att försämras eftersom insatserna minskar då lagen bara "ställer upp och styr" och dump-and-chase-hockeyn är knappast vacker.

Kommer de s k experterna att hylla förändringarna?

Ja, naturligtvis. När man inte begriper hockey koncentrerar man sig på gjorda mål och jublar. Ungefär som en pensionerad apa av trolltyp.

Det finns många anledningar att längta till starten av årets SHL/Elitserie. Övergripande handlar det ju om att hockeylivet på riktigt börjar igen, efter nästan ett halvt års dvala. Ja, vi Luleåsupportrar känner ju detta så väl, liksom supportrar till Pölsan och Warulfven: vi är ju de enda anrika föreningar som varit med de senaste trettio åren.

Andra letar anedlningar som att detta blir sista året med 12 lag i serien, detta blir första säsongen med de nya reglerna för spelplan och icing och så vidare.

Själv ser jag fram emot en ren och juste hockey av en speciell anledning. Vi blir av med de fulaste spelarna, de som i stället för att spela hockey använder klubban för att hindra och för att skada motståndare. De två "spelare" som varit värst och dragit på sig flest tvåminutersutvisningar - i första hand för att ha hanterat sina hockeyklubbor på ett våldsamt och otillåtet sätt - sticker och vi kan se fram emot en mer riktig och vackrare hockey.

Vinnaren av åsnemössan, den spelare som drog på sig flest tvåminutersutvisning är:

Joakim Lindström, APA Stingheads Club, 62 minuter!

Men han var inte värst, igenkligen. För han använde samtliga 55 matcher för att leverera sitt fula spel med highsticking i ansiktet på motståndare som specialitet!

Även om det blev flest utvisningsminuter var faktiskt Jimmie "Tripping" Eriksson ännu fulare för han lyckades fixa hela 58 minuter på bara 48 matcher. 

Att Jimmie, i stark konkurrens av Joakim, var allra fulast förstärks förstås av hans eländiga och osporstliga uppträdande i form av fula filmningar. Har Elitserien/SHL någonsin haft en lagkapten som uppfört sig så illa?

Nej, det tror jag inte. 

Jimmie är nog fulast all time, men priset i år tog Lindström.

Skönt att slippa de eländiga fulspelarna.

Redigerad kommentar