| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
1974 hade man nått fram och etablerade Elitserien och under den fyra division 1-grupper som så småningom utvecklades till Superallsvenskan.
Elitserien bestod av 10 lag inledningsvis, från 1987/88 12 lag och det blir alltså 14 lag från säsongen 2015/2016. Lagen spelade 36 matcher, sedan 40 matcher, och så vidare till nuvarande 55 matcher.
I slutspelet fick de översta fyra lagen delta och man spelade bäst av tre. Ett av lagen kunde alltså bli svenska mästare efter att bara ha spelat fyra matcher i slutspelet och vunnit dessa – och det inträffade inte sällan.
Division 1 bestod av 4x12=48 lag, från 1977 4x10=40 lag, från 1998 4x8=32 lag, från 1999 2x12=24 lag, från 2005 1x16=16 lag, från 2009 1x14=14 lag.
Kval till Elitserien har varierat under åren. Ofta har det varit fråga om varianter av PlayOff, och ofta har det avslutats med en avgörande kvalserie. Ibland har lag från Allsvenskan garanterats avancemang men sedan lång tid har bottenlagen från elitserien haft chans att hålla sig kvar. En tid körde man med att bottenlagen i Elitserien fick kliva av efter halva serien för att därefter spela i en serie med de bästa lagen nedifrån resten av säsongen, för att avgöra vilka som fick bli med i nästa års elitserie. Färjestad har exempelvis tvingats delta i sådant, Skellefteå AIK förstås också. Och nu blir det alltså playoff efter Superallsvenskan, följt av matchspel bäst av sju mot bottenlagen i Elitserien.
Från och med 1974 har vi alltså en ordentlig organisatorisk struktur för hela landets elithockey där eliten inledningsvis bestått av 10 A-Elitlag och 48 B-Elitlag vilket successivt utvecklats till 12 E-Elitlag och 14 B-Elitlag.
I början av sjuttiotalet fick byggandet av ishallar rejäl fart och det innebar att i och med det kunde hela landet delta på ett helt annat sätt. Tidigare hade ju vädret haft betydelse, t ex genom tillgång till isar att spela på och svåra/milda vintrar och så vidare. Dessutom hade transporterna utvecklats och det blev lättare för lag från översta Norrland att delta: under lång tid hade man ju inte ens fått vara med och även när man väl kommit med var trösklarna fortsatt stora för norrlandslagen som tilldelas någon enstaka division 2-liga etc där det var ett nålsöga att komma igenom för att nå division 1, men det hade successivt blivit bättre och fr o m bildandet av Elitserien och därefter av Superallsvenskan utvecklades den svenska elithockeyn till att bli organiserad på ett sportsligt sätt för hela landet.