Luleå HF

Hm, jag har ju konstaterat ungefär följande:

1931-1951 Luleå bättre än Apan 20 år

1952-1984 Apan bättre än Luleå 32 år

1984-2007 Luleå bättre än Apan 23 år

2008-2014 Apan bättre än Luleå 7 år

Nu vill ju SS-Apan tala om historia och det är klart att det var lätt för Luleå att vara bättre första 15 åren eftersom Apan inte ens kommit på att sätta sarg runt isen för sina bandyspelare. Men det är ju knappast meningsfullt att diskutera.

Sedan har vi det superanrika 50- och 60-talet när Apan regerade enligt SS-Apan.

Hur är det med det?

Sanningen är ju den att Apan lirade i "högsta serien" i runt tio år. Högsta serien är förstås löjligt att kalla den eftersom den på intet sätt mosvarade den ELIT-serie som bildades 1974 med landets 10 bästa lag.

Den "högsta serie" som Apan tillhörde var en av 2 stycken Division 1-grupper. Dit var man delvis geografiskt inkvoterad, efter organisation av de 8 Division 2-grupperna, och norrgruppen som släppte in lag från de fyra norra Divisionsgrupperna var känt svagare ön Division 1 Södra.

Så 2 x 8 lag kan påstå sig ha tillhört "högsta serien" på den tiden. Naturligtvis inte jämförbart med den korrekta elitserie som Elitserien blev.

Nå. Hur bra var då Apan under det "anrika" 50- och 60-talet.

Hur många gånger under de anrika två decennierna lyckades Apan tillhöra övre halvan av den svagare Norra Division 1?

4 ggr!

Det låter inte speciellt imponerande. Luleå har exempelvis under sin tid i högsta serien (och nu talar vi om en Riktig Högsta Serie, med landets 10-12 bästa lag, inte två "högsta serier" (en paradox bara det, hur kan två samtidigt vara högst?) - Luleå har under sin anrika tid i Elitserien/SHL tillhört högre halvan inte mindre än 20 ggr!

Nej, den där "anrika" gamla tiden inser vi alla är inte värd så mycket.

Sedan hade de "slutspel" också, men några riktiga sådana var det ju inte fråga om. En kort liten serie bara där placeringarna avgjordes av någon poäng hit eller dit, även om Djurgården förstås alltid vann innan Köplustan och Pölsan blandade sig i sent omsider. Men slutspelet hade fröstås inte utvecklats utan det var mer en försöksverksamhet och senare utvecklades det till riktiga slutspel.

Apan slår ju sig för apbröstet och menar att "Vi tog silver i slutspelet TRE gånger". Som sagt, det var en liten serie bara och därmed inte utslagsgivande utan snarare lite lotteri. Man frågar sig hur de kunde lyckas ändå, för i i den riktigare serien, Division 1 Norra var de inte alls lika bra.

Min gissning är den att slutspelet 1955-1965 kom så sent på året och när det handlade om utomhusspel var det lag som hade is längre på året orättvist gynnat, de kunde träna och spela bättre. Så jag gissar att Apan hade fördel av kallare temperaturer. Sedan elitserien är vi ju vana att nå framgång genom elegant och fysisk hockey, men Apans "historiska anrika framgångar, låt vara väldigt få, är delvis betingade av att det var kallare i Apschtaan än i södra Sverige. Mycket att spela Allan för.

Så låt oss sammanfatta. 

Under Apans "anrika" historiska period från 1955 till Elitserien startade 1974 lyckades de komma på övre halvan i serien endast FYRA gånger!

Under Luleås period i Elitserien har vi kommit på övre halvan TJUGO gånger.

Och till det kommer att den "högsta serie" som Apan deltog i bestod av 2x8=16 lag, med viss inkotering. Medan Elitserien under Luleås tid bestått av 10-12 lag. Vår övre halvan därmed betydligt mer ELIT än Apans historiska "övre halva".

Värt att ta ad notam när man ser SS-Apan beskriva Apans förgångna som fantastiska framgångar medan han självmant beslutar att från 1984 och framåt är den "nutid" eftersom Luleå är ett av landets topplag under de trettio åren sammantaget, medan Apan vanligen inte ens fick vara med...