Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Har funderat över frågor som "Vilken tränare får först sparken?", en fråga som delvis beror på hur bra tränaren är, hur kort tålamod klubben i fråga av tradition har och vilka lag som riskerar underprestera och där ledningen kan komma att utsättas för trycket att "göra något".
Det där kan man diskutera länge. Köplustan har ju försökt skärpa sog men under lång tid har de tidigare haft "strategin" att köpa upp allt de ser och ha >30 spelare i A-laget framåt september och sedan sparkar de nästan varje säsong tränaren när laget går lite sämre och kållarna tjötar på klubben. På det sättet brukar de ju ha en 3-4 huvudtränare på avlöningslistan av vilka bara en arbetar för klubben. Medan vi andra tydligt sett att de som borde sparkats är år efter år Köplustans ledning som inte begriper hockey utan bara tar det med vänsterhand medan de följer sparkbollen som alla andra i göttlaburrrg.
Andra klubbar som man kan räkna med kommer att sparka brukar ju vara Warulfven, Tälje, Malmö, och så vidare. Czarnecki som fick väldiga framgångar bröt med Pölsan för att gå till Warulfven där han snabbt sparkades men valde sedan att ta semester två år medan Ulfven betalade huvudtränarlön till honom: klokt gjort, tycker jag.
Det mesta ovanstående är förstås knäppheter, men de har som regel störst betydelse.
Jag skulle gärna se en granskning av tränare ledande till en kartläggning på exakt vad de är bra på och i vilket läge de rekommenderas. Tror faktiskt att vi har en ganska bra uppfattning om det och ofta, tycks det, minst lika bra som sportchefers och klubbledningars.
Vilken tränare ska man plocka in med en månad på sig att försvara sig mot nedflyttning i kvalsammanhang t ex?
Vilken tränare behövs för att förvalta ett komplett fungerande lag?
Vem väljer man om man sätter ihop ett delvis nytt lag med många uppflyttade junisar alt. många inköpta allsvenskar, SHL-spelare, nordamerikaner, finnar, tjecker eller blandade nationaliteter?
Vem väljer man med ett mediokert lag för att bara trygga att man blir kvar i serien?
I vilket läge plockar man in en Janne Karlsson eller en Sam Hallam?
Vad är Säcken bra för?
Alla dessa gamla djurgårdare som blir tränare, vad har de att komma med och har någon sett en skillnad på dem?
Varför är swinging Melin så poppis?
Vilka av tränarna kan bara tänkas fungera i sin gamla klubb/stad, vilka måste till annan plats och vilka fungerar överallt?
Och hur fan kan någon välja gnomen Mårts?