Efter de tio minuter av zebrakollaps och slagsmål-viljor hela tiden har Luleå kört på 150% med ett jävlaranamma att nu jävlar ska vi vinna detta. HV har också haft chanser men Luleå har dominerat typ 10 mot 1.
Nu kämpande vi in ledningsmålet 3-2 men den här matchen är långt ifrån slut och det kommer att bli fortsättningsvis hårt, tufft, på gränsen till brutalt. Inte som Köplustan-Luleå 1996, men kvartsvögs.
Nyss taclade Sylvegård omkull 102 kg HV-spelare, den som hade tacklat Forsberg förra perioden.
Nu har vi framför HVs mål, Karalahti håller i Sylvegård och snackar skit. Då kastar Sylvegård handskarna klipper in ett antal smällar i ansiktet på Karalahti, slår honom blodig och när Karalahti kastar sina handskar nyper Sylvegård bara ihop hans huvud i ett brjörngrepp.
He he, det var härlugt att se av Sylvegård. Spöade upp HVs mest brutale Karalahti brutalt. Karalahti påstås ju vara en fysiskt tuff spelare men det jag sett av honom är snarare en förkärlek för att tackla oförberedda motståndares huvud i sargen.
Tidigare hade vi Hedman som satte tunga tacklingar - försökte göra det juste - men ibland blev det orent.
Sylvegård är en annan spelare. Han kan både tacklas men är också beredd på att spela annat fysiskt spel och om det behövs slåss på riktigt.
Luleå har dragit på utav helvete och HV försöker lira fyiskt och hårt men bli allt mer överkörda.
Nu sätter Luleå 4-2 också:-)
Rytter: När det gäller monstertacklingen på pitefoppa handlade det om en sak: var han puckförande?
Sanny Lindström anser ju det men det tror jag inte på. Puckförande är den som har kontroll på puck och efter att han spelat iväg den till dess att en annan spelare vidrört puck.
Foppa åker uppåt, pucken kommer bakifrån och han har ryggen mot den. Farten på pucken är snabbare än på foppa och är på väg att hinna okapp honom, komer att passera foppa mellan benen och just innan det åker foppa på monstertacklingen.
Själva tacklingen är helt OK, till och med beundransvärt fin.
Om den utdelats på en puckförande spelare.