Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Jag tror alltså inte att regler, zebror, situationsrum och disciplinnämd räcker till för att hantera detta problem. Vi kan inte acceptera att spelare efter spelare invalidiseras av regelrätta händelser alternativt - som jag har känslan nu - att disciplinnämder glider på bedömningen och delar ut straff baserade på konsekvenser; ungefär som Emil Sylvegård justitiemördades och blev avstängd fastän det egentliga felet var att Trottoarkanten släppte in en skadad spelare på farligt område.
Det fordras att mer kompetenta bedömare tar sig an problemet och söker riktiga lösningar. Att zebror, "mediaexperter" och företrädare för hockeylag som antingen svartt-vitt ska försvara eller fördöma enskilda situationer är helt enkelt inte acceptabelt. Ett riktigt fungerande hockeyförbund skulle ta tag i detta.