Luleå HF

Anders Klang:

The DIFiplinnämnd has spoken.

"Tacklingen genererar ingen skada och bedömningen är att det ej går att säkerställa att tacklingen tar direkt mot huvudet. Däremot skulle det varit en utvisning under matchen för interference."

Lindberg Råkkar: Jaa, vad säger man?

Spontant tyckte jag att den sekvens man ser visar att Sörensen bakifrån åker i kapp Harju och när han nått fram sätter han en armbåge i huvudet på Harju som faller till isen.

Diverse gårdare vill ju mena att det inte var så. Speciellt då Garpen som hävdar att han "kan inte se att det är huvudet som träffas". Andra gårdare menar att Harju är ju tacklingsbar, han hade just spelat iväg pucken och var således fortfarande tacklingsbar. 

Min personliga uppfattning: klart som fan att det är en ful grej som zebrorna missar och att den skulle ha bestraffats. Alla som försöker kalla det för "godkänd tackling" diskvalificerar ju sig själva för att bli tagna på allvar.

Ska det vara avstängning? 

Av skälet att det är en ful grej? Nej det tycker jag inte. Fula grejer sker hela tiden och ska straffas på isen. Inte i efterhand och det är uselt att ingen ser det men man kan förstå att alla zebrorna ser framåt där pucken och händelserna är. Sörensen tar chansen att vara ful och att ingen ska upptäcka det. Men går hockeyn från att det ska videokollas allt vad zebrorna missar för att det ska via Lärling gå till DN får vi en omöjlig situation.

Av skälet att det är så farligt att det ska bli avstängning för att värna spelarnas säkerhet? 

Nja. Att sätta en armbåge i hakan på någon som inte är föreberedd borde kanske vara så fult att det ska stängas. Men då blir det mer av det föregående skälet. Vill nog inte tro att Harju riskeras skadas rejält av den där. Så jag är tveksam, faktiskt.

Men så finns det en annan dimension av det hela. Kampen mot hjärnskador. Den kamp som Luleå ledde förtjänstfullt och 2011, under kvarten mot Djurgården, kunde förklara att vi under två års tid inte orsakat en enda hjärnskakning hos en motståndare.

Och vad fick vi för det? Hånade och förföljda av en mediaapparat som gjort gemensam sak med Aphardy, Fimpen och Ölvestad som eftersom de var chanslösa i hockeyn satte igång extremt fula övergrepp på Luleå, helst i form av våldsamma attacker mot huvuden på helst oförberedda Luleåspelare och kom undan med det eftersom hela mediaapparaten, som lydiga bandhundar till APhardy, viglade upp mot Luleå "systrarna Abbotts", "filmarna Luleå" o s v med följd att FriSören och Höjdhopparen lät gårdarna komma undan med brutala överfall. 

När man nu, fyra år senare, spelar upp vilka påhopp gårdarna satsade på och kom undan med det, är det pinsamt. Ölvestad skulle exempelvis ha varit avstängd på livstid men slapp som regel två minuter, eller fick bara det, medan gårdarpubliken visslade ut zebrorna som inte lät det bero.

Nåja. Man har iaf skärpt sig och begripit att man ska kämpa mot hjärnskador, bra så. Men. Man måste faktiskt göra skillnad på våld och våld. Nu tycker jag att vissa träffar mot ansikten/huvuden inte är speciellt farliga och absolut kan förklaras med att sådant händer i en fysisk sport mned närkontakt som hockey. Visst borde man sätta ribban lågt men ibland ska det inte dömas. Ett typexempel var när Emil stängdes av för "armbåge mot huvud på trottoaren Åslin" vilket var bara skitsnack. Åslin var inte frisk efter en tidigare riktig hjärnskakning och släpptes ändå ut på is med följd att en lite träff för vilken Emil inte var syldig fich Åslin att börja kräkas. Den som skulle ha fällts var inte Emil utan Trottoarens ledare samt disktriksläkare som släppte ut honom.

Nu har man hamnat i ett läge där man såfort det når huvud krävs långa avstängningar och det menar jag är att man freakat ur. Vissa saker mot huvudet SKA absolut strängt bestraffas. Andra inte så jävligt.

Samtidigt blundar man för annat farligt spel. T ex när Tollefsen som tredje person ser att Ledin är ur balans, vänder rumpan till och brakar in i honom mot sarg och krossar armbåge, när Kabanossen får en massa revben brutna eller när Ebterfeldts arm krossats. Min uppfattning är att samtliga dessa borde ha granskats ur synvinkeln "är detta farligt spel som vi ska straffa för i syfte att få andra spelare att förstå att det inte är tillåtet?"

Kolla nu in följande. Fem matchers avstängning "prejuciderande straff" så snart det blir en liten träff på huvud, samtidigt som Rögleiten Liljas hårda crosschecking i nacken på en Malmöspelare ger 10 matcher. Visst, det är en rejält lång avstängning, men den räcker inte. Den är inte dubbelt så ful. Den är ini helvite många gånger fulare. Hur nära var det att han bröt nacken och orsakade totalförlamning för livet på Malmöspelaren? Inte långt ifrån. Min första tanke är att den Röglespelaren ska stängas av för alltid, men sansar jag mig kan jag säga 1-2 år eller något. Här är verkligen chans att markera och dessutom j-t viktigt att markera.

När det gäller motiveringen av Lärling (och då har han surrat med Musse Håkansson och de andra, men märk väl: bestämmer själv) tycker jag att den är pinsam. Han är INTE en skolad jurist att rätt beakta olika markörer som

• träffade huvudet eller inte?
• blev det konsekvenser, skada alltså?
• vad var avsikten - oberoende av hur det träffade och vilka konsekvenser det fick?
• hur självklart är det ett regelbrott?

Min uppfattning är att amatören Lärling och även andra berör dessa nämnda markörer efter hur de vill och det är icke professionellt. Det ger en uppfattningen att de inte hanterar sitt uppdrag objektivt utan påverkas av annat, dvs av media, av korrupta skäl, eller något, och det är uselt. Den här gången är konsekvens viktig för Lärling, en annan gång skiter han i det. Däremot skiter han i avsikt nu, annars är det för honom "viktigt". AMATÖR!

Det som krävs är nog att en sådan som Yelverton eller liknande går in för att komplettera bedömningarna medicinskt. Som det nu är sitter lekmän som Lärlingen och "tycker" att tacklingen genererar ingen skada, eller som när Emil stängdes av studsar Trottoarens tränare upp och förklarar att "Åslin var ju jätteskadad ju och kräktes i båset, allt var Emils fel juh". Känns som på gränsen till den straffbara handlingen kvacksalveri.

Just denna amatörmässiga användning av det egentligen alldeles utmärkta verktyget "situationsrum" innebär att detta agerande naturligtvis blir fortsatt diskuterat.

Mitt förslag är: 

1) Byt ut Lärlingen. Kör Rådbjär i stället. Lärling har inte omdöme och förståelse nog.

2) När det gäller bedömningarna om spelarnas säkerhet kan inte detta lämnas i de subjetiva och inkompetenta händerna som Lärlingen, Musse Håkansson och de andra sträcker fram. De saknar helt enkelt kunskap för uppdraget. Anställ Yelverton Tegnér, eller annan expert!

Redigerad kommentar

NU var det helt plötsligt en förmildrande omständighet att det inte genererade en skada, men för Abbotts del så var det absolut ingenting som skulle påverka bedömningen i positiv riktning för spelaren.

Är det konstigt att man känner sig förfördelad?

Jag undrar om Sanny vidhåller samma linje som han hade i gårdagens krönika där han påstod att det bara är "hittepå" att alla är emot oss och att DIFiplinnämnden alltid gör rättvisa bedömningar.