Ett bra förslag kunde vara att spelare och tränare förbjöds att klaga på domarna vilket säkert skulle lugna publiken och sammantaget skulle det göra zebrornas jobb enklare med följd att de skulle döma bättre.
Men samtidigt skulle man vilja kräva en ordning där zebror, som gjorde bort sig något infernaliskt - inte genomnågot misstag - men genom att förstöra en hel match med knepiga hittepå-ageranden - kunde åtgärdas.
Men det kräver att förbundet eller ligan går främst för att få med alla. Vilket skulle kräva att de har kompetens för det som är viktigt, inte bara att de sitter och dravlar med knäppheter.
När Rönken tog över Luleå krävde han att spelarna lirade juste och undvek att ta dumma utvisningar samt förbjöd spelarna att gnälla på domarna och gick före som gott exempel genom att själv inte göra det. Dessutom var spelarna förbjudna att orsaka hjärnskakningar på motståndarna.
Det fingerade utmärkt och var trevligt. Den ena åtgärden ledde till att vi blev det minst utvisade laget i serien och lyckades bättre genom att få fler PP och färre boxar.
Men så spelade vi kvartsfinal mot Djurgårn och gick fram till 3-0 i matcher. Då kom Aphardy fram till en god idé. Först gick han själv, och skickade också fram spelare som Fimpen Eklund, ut i media och förklarade att Luleå filmade genom att lägga sig till höer och vänster och att zebrorna gav Luleå PP som var fuskigt motiverade.
Han lyckades. Eldade upp media, eldade upp egna spelare, eldade upp publiken. Banderoller på läktarna och löpsedlar i tidningarna diskuterade "systrarna Abbott" och Luleås Hollywoodstjärnor, Ros förklarade att det var intressantare att se målarfärg torka än att se Luleås hockey där alla spelare gjorde sitt yttersta. Tommy Åström och Cmore hände på och kommentatorena diskuterade hur mycket filmningar som pågick etc.
Zebrorna vågade inte längre ta ut Djurgårdare eftersom de skuölle bli hängda av publiken och media. Och då blev det fri jakt på Luleåspelare. Äckel som Ölvestad och Markus Nilsson smällde på Lulespelare varhelst de kunde och siktade helst in sig på oförberedda, gärna bakifrån, och speciellt våld mot huvuden prioriterades.
I det läget stod Luleå bara tysta och accepterade och det blev värre match efter match medan Ros och andra äckel vädrade att "nu ska vi rädda Djurgårn". DIFfarna nådde 3-1, nådde 3-2, nådde 3-3.
Efter den sista matchen som gav 3-3 i matcher stod Djurgårns ordförande i TV och krävde att DIFiplinnämnden stängde av Abbott som han menade skulle ha försökt mörda Zibanejad eftersom hans fot rört sig framåt i ett läge utan att träffa. Cmore och "journalisterna" hängde på, ringde och krävde att förbundet skickade Abbott - som inte gjort något - till DIFiplinnämnden ända till dess förbundet gav upp och gjorde så.
I det läget tröttnade Luleå och anmälde själva. Plockade fram några filmer av brutala överfall från gårdare och skickade dessa till DIFiplinnämnden.
Och då jävlar kom krokodiltårarna fram. Alla gårdare gråter än idag och menar att Luleå bröt den HELIGA ÖVERENSKOMMELSEN! LULEÅ GICK ÖVER LIK!
Hur j-a fräckt som helst blundade de totalt för det vidriga spel de själva hållit på med. Med en inställning som jag bara kan förklara med att Djurgården och Fjollträskmedia var överens om att man fick bete sig hur j-a vidrigt som helst mot en annan klubb.
T o m inför den nu pågående åttondelsfinalen lyfter de fram att Luleå BRÖT DEN HEEEEELIGA ÖVERNESKOMMELSEN. Vad de själva pysslade med har de antingen glömt eller skiter i.
Som ett exempel ser vi på bifogade film hur kaptenen Ölvestad tyckte det var OK att hantera Enterfeldt som till Fjollträskpublikens vansinne svarade med att filma sig till en utvisning.
MOBILT
· 
· · 
