Luleå HF

Hatbrottslingen, avsnitt 3

Kan denna bakgrund och historiska förutsättning ge Öfverluleå någon annan speciell prägel? Hur brukar de se ut på platser där ett stort antal militärer från en kolonialmakt kontinuerligt anländer och vistas? Ja, det är ju bara att se hur det var där Uncle Sam drog fram i Asien med följd att prostitutionen och droghandeln blomstrade. Nu ska jag inte gå längre in på det spåret men man kan konstatera att Boden var landets kafé-rikaste stad om det säger något kanske.

Men en annan följd blev förstås att Öfverluleå Boden hade en frekvent tillgång till vältränade 18-20-åringar från Sydbotten som under något år skulle ha någon fritidssysselsättning och sportlivet kom förstås att blomstra. Med BBK som bas fick Boden lag i alla idrotter och var framgångsrika. När det gäller hockeyn var det Bodens BK, Piteå IF, Kiruna AIF, IFK Kiruna, IFK Luleå och Luleå SK som fightades om att vara bäst i Norrbotten och de båda Luleå-klubbarna hade sällan något att säga till om; det var fr a Kirunalagen, ibland Piteå och då och då BBK som var bäst.

1977 bestämde sig Luleå att det var dags att slå ihop hockeysektionerna från IFK och sportklubben och Luleå Hockey var ett faktum. För varje år lyckades Luleå allt bättre och blev snabbt bäst i Norrbotten och avancerade obevekligt upp i Elitserien 1984 och väl där etablerades Luleå snabbt som ett av de bättre lagen och 1996 nådde man fram till att bli svenska mästare.

Allt detta hände under tiden 1977 – 1996, på två decennier, och med kunskap om den historiska bakgrunden vet alla nu att samtidigt som Luleå passerade Boden inom hockeyn, pågick den historiska förändringen av Boden vilket innebar att de insåg att deras framtid blev att bli uppätna av Luleå. Inte att undra på att vissa Bodensare var deprimerade och att de dessutom fick för sig att de skulle hata Luleå.

Men mitt i dödsryckningarna stimulerades BBK/BIK-hockeyn av Luleås framgångar och man lyckades i början av nittiotalet bli bättre än någonsin tidigare och lyckades nästan-nästan själva gå upp i Elitserien; var bara ett straffmål av sandström på riddarn sr från att verkligen gå upp.

Vad hette tränaren för Boden 1992-1995, de tre säsonger man var som bäst någonsin och nästan blev ett Elitserielag?

Vad hette den tränaren som under tre år levde i den ledsna Boden-byn, bland alla ledsna bodensare, som var ansvarig för laget under Bodenhockeyn största misslyckanden, medan Luleås hockey blomstrade och sedan gick till Glud medan Bodenhockeyn sedan gick i konkurs?

Niklas Wikegård.

Har allt detta någon betydelse numera? Kan denna bakgrund ha något inflytande på Wikegårds uttalanden om Luleå eller Luleås sportchef?

Jag trodde inte det, men inför årets slutspel fick ju Wikegård ett psykgenombrott i live-TV där han i flera minuter snackade så j-a mycket skit inför öppen kamera om Osten att det nästan var i klass med allt skit som brännvinsjournalisten Fehlman gjort. Wikegårds befängda anklagelser var så galna att man inte trodde sina öron. Jag kan bara tolka det på ett sätt. Detta berodde på att Wikegård fortfarande när ett grönjävulskt bodenfärgat Luleåhat som påverkar vad han säger och tycker. Lita inte på den mannen! Och man inser också att när kameror och mikrofoner inte är på kan Wikegårds icke salongsmässiga åsikter spridas till de han arbetar med. Fyfan.

Bodengrabbar i Luleå Hockey? Ja, naturligtvis har grabbar från Boden om de fått chansen velat gå till Luleå Hockey för att få spela på elitnivå. Vad skulle de annars ha gjort? Gått till klubbar söderut, när Delfinen ligger 15-20 minuters bilresa hemifrån?  Fast allvarligt talat har inte Boden levererat så många spelare till Luleå under dessa år. Tidigare var det väl Nobbe Nordberg, Petter Nilsson, Erik Granqvist typ, samt Niclas Wallin som efter NHL kom till Luleå. Och Rönken från Kalix liksom Thomas Holmström från Piteå som kom till Luleå efter en säsong i Boden. Daniel Larsson kom som junis, men hans ”Bodenfärgade inställning” fick honom att dra andra året. Och därefter har det varit enstaka grabbar från Boden eller byar, nära Luleå, som strikt kommunal räknas till Boden som kommit till Luleå.  De Luleåhatare som finns i Boden har alltså inte på något sätt samma argument som Piteå har mot Luleå dvs att en massa stjärnor och spelare i Luleå kommeit från Piteå. Men bodensarna har sin en egen tragedi i byn under avveckling som är det igen-kliga skälet till att de förstås helt missriktat hatar Luleå fast det är Fjollträsk de ska hata om någon. Men det begriper de tydligen inte.

Hatbrottslingen, avsnitt 4

Under alla år har Luleåtidningarna Norrbottenskurirens och NSDs kommentarsfält under artiklar om Luleå Hockey konstigt nog haft ett kverulerande inslag av en minoritet Luleåhatare. Ibland förklarar de att de kommer från Kiruna, Piteå eller Boden men inte sällan förklär de sig och låtsas vara från Luleå när de sprider sitt hat.

Varför denna lokala hatkampanj, kan man undra? Jag har svårt att tro att det kan finnas liknande på andra platser, förutom då när någon pågående rivalitet mellan äkta konkurrerande derbyklubbar finns.

Återigen. Det är en extremt liten men irriterande minoritet som håller på. Den absoluta majoriteten av norrbottningar gillar ju Luleå Hockey, om de bryr sig om hockey.

Men så har vi kommit fram till hatbrottslingen SS-apan. Senaste tio åren har han förföljt Luleå Hockey på nätet. På svenska fans, numera på hockeysnacket, i kommentarsinlägg på hockeysverige, på aftontrasan, på sexpressen, på Norran, på norrbottenstidningarna och på ett antal hockeybloggar här och där. Länge under nicket Sten-Georg men senaste åren under många andra namn och ofta med flera namn parallellt för att kunna hylla sig själv.

SS-apan har ju ”blivit apsupporter”. Nu vet vi ju att han är bodensare, igen-kligen, men han kunde ju knappast sitta som bodenhockeyförespråkare och förklara hur usla luleåhockey var. Så han bestämde sig för att bli Apa och i gulsvart förklädnad sitta och håna och hata Luleåhockey.

Under många år undrade vi ju varför han – som påstod sig vara Apsupporter – i stort sett aldrig skrev något på Apsidor men i stället var den mest frekvente ”skribenten” på luleåsidor, där han hatade och hatade. På svenskafans valde vi att kopiera in hans inlägg från luleåsidorna till apsidorna för att apsupportrarna själva skulle få käft på gubben. Men de gjorde inte tillräckligt och gubbens inlägg ledde till att Apsidan på svenska fans väsentligen dog. 

Häromveckan var det någon som frågade hur det kom sig att SS-apan satt och kommenterade under Apmatcher och hur det kom sig, om han nu var apsupporter, att han aldrig var på match. SS-apan hade suttit och tankat i sig från en låda rödvin och försa sig. För det första sipprade det ut att ”det var av geografiska skäl” och för det andra hyllade han Wikegård och berättade om hur han varit på matcherna i början av nittiotalet när Wikegård tränade Boden. SS-apan är ju född 1947 – det skrev han i sin profil på svenska fans men försökte ljuga bort när vi insåg att han var pensionär.

Det innebär alltså att SS-apan varit med om hela den tid när Boden blomstrade och nådde sin hockeykulmen under 1992-1995 med Wikegård vid rodret – då var SS-apan alltså 45-48 år gammal – men därmed också Bodenhockeys största misslyckande och därefter den kommande nedtyningen och fiaskot för bodenhockeyn och boden.

Ja, nu vet vi alla varför den där nu 68-årige gubben sitter så förblindad och uppfylld av hat. Han sitter i en tynande avvecklingsbygd och har sett byns hockeylag kapitalt misslyckas och dö sotdöden i konkurs. Han kommer själv förstås inom en inte alltför lång tid att lämna jorden och lämna den i hat. Nog är det ett tragiskt livsöde och trist att han varit så svag att han inte kunnat begripa bättre än att slösa bort sina avslutande dagar på att sitta och hata.