Sven.Savage:Jag lyckades vara på plats för att se Melkers första mål (eller om det tillochmed var poäng)
Tänka sig
Sven.Savage: För att citera dig Sven...alltså Savage å inte Ulf-Ture Sven.
Håll me du...då det gäller Rundblads vara å icke vara...han for för tidigt...
Men däremot det där med Lasse J´s vara då det gäller värvandet av Melker och David så kan man ju som oinvigd(du) tro att Ume är det rätta att rikta in sig på då det gäller att vidga sina vyer inom hokkyn...men se...åtminstonde då jag var i 18-25 års åldern så att fara till "storstan" för Lyckseles ungdomar var icket Ume utan Skellefte å skulle tro det är rätt mycket så fortfarande.
Åsså en annan sak med att välja hokkygymnasium så är företagen i Skellefte ljusår före motsvarande i Ume i att erbjuda praktikplatser till studerande då enligt fd. lövenjuniorer som valt Schtaan före att bo kvar i Ume.
Enligt dessa fd. Lövenjunisar så ställer så gott som A-L-L-A företag upp i Schtaan...men inte ens nära desamma i Ume...bl.a så en av dessa Umegrabbar fick reda på att bästa polaren fick en plats i ett visst företag å sen var det fullt...men dom skakade fram fort en plats till till "lövarn" trots dennes tidigare klubbhistoria ;)
Allt är trots allt inte svart å vitt...eller...eh...ja just det...jo i Ulf-Tures värld...
MOBILT
· · 
· 
När man talar om misslyckade övergångar till Nordamerika är det svårt att inte nämna David Rundblad, den spelare som Aporna själva vanligen lyft som det "bästa" exempelet på hur pojkarna från Skellefteå får värdegrund och snabbt blir storstjärnor i NHL.
David och hans kompis Melker Karlsson växte ju upp i Lycksele där de visades vara fina talanger. När pojkarna var 15 år kom Lasse Bagdad-Bob J till Lycksele och övertalade dem att flytta 16 mil hemifrån till Apschtaan. Ett farligt exeperiment, att lura så unga pojkar hemifrån, att bo ensamma utan familj och vänner, och många har inte fixat det varpå lovande hockeykarriärer gått om intet.
Men Lyckselepojkarna klarade sig. Runken lyckades bäst i junishockeyn och i en osedvaligt svag konkurrens det året blev han draftad redan i första rundan som #19 av St Louis.
Runken drog över redan som tjugoåring och det gick inget bra. Då hade han tradats till Ottawa som insåg att han inte höll och skeppade honom vidare till Arizona där det inte gick bättre. Under tre år satt han mest kvar i AHL och de enstaka NHL-matcher han fick och inte övertygade i blev allt färre.
Arizona gav upp och skickade honom till Chicago i år och han har faktiskt fått spela. Men i slutspelet har han placerats utanför till dess att en viktig back skadades och nu har han fått kliva in mot Anaheim. Men det har börjat dåligt och vi får se om han blir kvar.
I vilket fall som helst: Runken borde förstås ha blivit kvar i Sverige några år till för att hinna bli mer färdigutvecklad i en miljö som varit bättre för det, och mer säkert kunna ta en säker och viktig plats i NHL direkt. I stället har han slängt bort några viktiga år.
Melker, som inte var lika framträdande fick denna viktiga utveckling under första åren som senior. I år fick han lite oväntat för alla chansen i Nordamerika och väl där gick det bra i AHL och han fick chans för San Jose i NHL. Och den chansen tog han så det brakade om det! Större delen av säsongen lirade han i NHL och gjorde succé och nu talar allt för en lång och stabil NHL-karriär för Melker.
I mina ögon skulle talangen Runken med några år ytterligare i Sverige ha utvecklats till en betydligt högre nivå och då gått in som sådan i NHL. Typexempel på en spelare som gick över för tidigt vilket kan riskera honom hela hans fortsatta karriär. Dåliga rådgivare som inte kunde hjälpa honom att välja rätt.