| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
Luleås backuppsättning, av Osten karakteriserad som den kanske bästa i Luleås historia, är ju något som jag personligen njutit otroligt av.
Fast...när nu Kukan åker över och av allt att döma blir kvar i NHL/AHL funderade jag lite kritiskt.
Från förra säsongen har vi kvar:
Marcus Oskarsson, 21, 2016
Jan Sandström, 37, 2016
Per Savilahti Nagander, 29, 2016
Jonathan Sigalet, 29, 2016
Christian Jaros, 18, 2017
Följande har vi tappat:
Marcus Fagerudd, b, (Ilves),
Kristian Näkyvä, b (NHL),
Dean Kukan, b,
Billings
Och följande har vi fått:
Pontus Själin, 18 2017 NY!
Ilari Melart, 26, 2016 NY!
Craig Schira, 26, 2017 NY!
Brendan Mikkelson, 27, 2017 NY!
Hur mycket starkare är vi?
När det gäller Näkyvä skulle jag knappast ha bytt bort honom mot någon av de vi rekryterat eller mot någon annan heller för den delen. Näkyvä är en sagolik hockeyback och faktiskt bara 24 år gammal: i år skulle han varit ett år bättre.
Kukan då? Ja när säsongen började var jag fortfarande kritisk mot Kukan som jag ansåg vara en högrisk defensivt samt inte fick ut tillräckligt framåt av sin sagolikt fina skridskoåkning. Men mot senare delen av säsongen verkade det som att han äntligen utvecklats och mognat klart och då var han riktigt bra. Han är ju bara 22 år och min gissning var att skulle han ha spelat för Luleå i år kunde han ha blommat ut rejält. Man kan ju inte förutspå framtiden men det är inte otänkbart att Kukan i Luleå Hockey kommande säsong skulle ha blivit så bra att även han varit en bättre back än våra nya.
Fagerudd är väl den ende jag säkert räknar med att vi blir starkare genom att ersätta. När han dök upp hos oss för några år sedan var han ju riktigt duktig, t o m vår bäste spelare i ET-matcherna mot Kärpät och man hoppades att han skulle växa klart under några år hos Aspis. Men han har inte fått till det i SHL. Fagerudd var ju en stor målskytt i Allsvenskan men i SHL har det inte fungerat och dessutom har han varit lite tunn och gjort misstag bakåt. Nå, han behöver nog några år till men kan nog bli en riktigt bra back med tiden.
Billings trodde man kanske skulle vara den riktiga förstärkningen och visst har han varit bra men faktiskt är det Jonathan Sigalet som imponerat mest och det känns fint att han är kvar en säsong till.
Men sammanfattningsvis är 2 av 4 backar vi tappar sådana som jag definitivt skulle önskat kvar och det känns lite trist.
Nå, det var bara en reflektion om backsidan, något mer nyanserad och kritisk upplagd jämfört med de hyllningar jag tidigare stått för.
Och det är klart att Mikkelson, Schira och Melart borde vara fina backar för Luleå. Så har också Själin tillkommit. Killen draftades ifjol i sjätte rundan av Minnesota men fyller bara 19 om en knapp vecka och det är nog tveksamt om han kan gå in i SHL för Luleå redan nu - speciellt med tanke på att vi redan är så välbeställda på backsidan. Men det blir ju alltid lite skador under säsongen och kör han bra bland A-junisarna så. Fast mer troligt kanske att han får utvecklas i Allsvenskan för Aspis till att börja med så får vi se hur det går.
Så tills vidare räknar jag nog bort Pontus och då har vi i detta nu åtta backar att slåss om 6±1 plats varje match.
Luleås åtta backar
Jonathan Sigalet, 29, 2016
Ilari Melart, 26, 2016 NY!
Craig Schira, 26, 2017 NY!
Brendan Mikkelson, 27, 2017 NY!
Ja, Sigalet och detre rekryterade backarna räknar jag med kommer att spela varje match om de inte är skadade. Svårt att tro annat och dessa fyra innebär säkert två utmärkta backpar, även om de kanske sätts ihop lite annorlunda än just de fyra tillsammans. Men vilka två ytterligare backar blir det då, för att ge oss det tredje backparte? De vi har att välja mellan är alltså:
Jan Sandström, 37, 2016
Per Savilahti Nagander, 29, 2016
Marcus Oskarsson, 21, 2016
Christian Jaros, 18, 2017
I normala fall skulle man utan vidare anse att landslagsjanne är självskriven. Lagets meste spelare, nu med 16e säsongen i rad för Luleå Hockey och egentligen den självklare kaptenen för laget.
Och troligen blir det så. Men med ett visst OBS för att han faktiskt fyller 38 år under säsongen och i slutet av senaste säsongen var han för första gången i Luleå Hockey rätt mänsklig på så sätt att han inte imponerade som vanligt utan snarare började kännas trött och långsam och hann inte längre med mot kvicka motståndare. Ungefär som när Skrbek tröttnade innan vi släppte iväg honom. Så frågan är om janne håller? Gissningsvis gör han det men vi kan inte vara helt säkra utan får se hur det går för honom.
När den gäller vem som kan bli den sjunde backen är jag villig hålla en peng för Jaros. Han gick ju in redan ifjol och det på ett strålande sätt för en 18-årig spelare. Han var då så bra att fortsätter han utvecklas bra kan han mycket väl ta en ordinarie plats för Luleå under 2015-2016. 192 cm och 93 kg samt det spel han visade upp i fjol gör att det är rätt sannolikt att han inte blir kvar så länge utan mycket väl kan få chans och etablerar sig som NHL-spelare relativt snart. Och blir det så bör det förutsätta att han tar en ordinarie plats för Luleå redan nu.
Savilahti-Nagander? Ja, vår store luleågrabb är ju färdigutvecklad back nu på en nivå som bör innebära att han kan spela i SHL men även om han väsentligen höll en plats i Luleå i fjol var han tyvärr inte så imponerande hela tiden. Man skulle nog hoppas att han blir lite säkrare så att han kan ta och hålla en backplats för Luleå karriären ut nu, när han kommit hem. Men i den starka konkurrens som nu råder är jag inte säker på att han kan hålla Jaros utanför laget och om landslagsjanne håller tror jag att Savilahti-Nagander - även om han får starta som ordinarie - kanske kan komma att bli sjunde back mest. Fast skador bland spelare kommer och går och även som 6e-7e back blir det nog mycket spel ändå.
Marcus Oscarsson är jag mer osäker på. Om man räknar bort behov vid skador gissar jag nog att han som regel blir åttonde back och därmed inte med i båset. Visst är han lovande men nu är han 21 år och det måste snart lossna för honom. Han är väl tänkt som offensiv kraft men då måste han kunna ta för sig mer än hittills och defensivt har han varvat stabilt spel med misstag vilka måste elimineras. Kanske - om vi har oskadade backar - att han får förstärka Apsis emellanåt för att säkra matchträning för hans utveckling?
Min gissning på backpar blir nog:
Jonathan Sigalet–Craig Schira
Brendan Mikkelson–Ilari Melart
Jan Sandström–Christian Jaros
Om jag nu tänkt rätt i höger-väsnterrikting?