Luleå HF

Kom att tänka på en sak.

Hur kommer det sig att alla som har något att göra med Apklubben är så fula medan det motsatta gäller för Luleå Hockey?

Har kollat igenom läget och det gäller helt klart för såväl supportrar som ledare och spelare.

Se på Ulf-Ture exempelvis. Vem kan tro att någon kvinna någonsin intresserat sig för den där blekfeta rödvinsdoftande tjockisen utan haka? Eller man, för den delen? Eller får?

Jag förstår inte varför det så tydligt är på det viset. Kanske har det att göra med de genetiska förutsättningarna illustrerade med att var och varannan bär namnet Marklund eller Lundmark i Apschtaan förstärkt av den banjomusik som stör friden när man rider in...eller åker in i Apschtaan.

Chicago vann för tredje gången med 2-1 mot Tampa och den stora hjälten var Niklas Hjalmarsson, Luleå-backen som nu är en seger från att ta sin tredje Stanley Cup-ring. 

Det är inte många svenskar som lyckats med det och samtliga har förstås Luleå-anknytning.

Vid sidan av Hjalmarsson är det Tomas Holmström. Luleåspelare även han förstås. Samt Lidström som var Tomas närmaste kompis under alla år i Detroit och naturligtvis lärde sig mycket om hur Luleå Hockey spelar hockey direkt från Tomas. Sedan har vi Stefan Persson, uppvuxen i Piteå som i praktiken är att se som en stadsdel eller förstad till Luleå förstås. Stefan lärde sig mycket om Luleås Hockey när han i Piteå mötte IFK Luleå och Luleå SK. Med all sannolikhet skulle han också ha kommit till den sammanslagna föreningen Luleå Hockey men fick förhinder då han sammanslagningsåret åkte över till New York Islanders där var upptagen med att landa SC-ringar under nio säsonger. Slutligen har vi den siste, farsan till tvillingarna med häckarna, Anders Kallur som kom till Islanders när Stefan Persson, farsan till svenske schlagerfestivalsgeneralen redan var där och man inser ju att inflytandet från Perssonpersonen personligen betydde mycket för Kallur som således fick Luleåinspiration och anknytning den vägen.

Så alla svenskar som tagit minst tre Stanley Cup-ringar är starkt Luleå-anknytna. Tala om plantskola!

Niklas spelade mer än 28 minuter i kvällens match och så där har det varit för honom hela tiden. Under fem spelade final-matcher har han lirat halva matchen, Luleåsonen bär upp Chicago.

P g a backskador tvingades ju Chicago släppa in Rundblad när finalen började. Man hade ju haft honom på läktaren sedan han i början av slutspelet fått lira men mest varit inne på baklängesmål, ibland mer eller mindre gjorda av honom själv. Runken fick sju minuter i första och andra matchen men sedan insåg Chicago att det var säkrast att sätta Runken på läktaren igen och sedan dess har Chicago tagit greppet om finalen.

Men i Norran och i Apschtaan heter det förstås att "Runken bär upp Chicago" "Runken mot Stanely Cup-Glud" "Runkens fantastiska karriär och enorma betydelse för NHLs bästa lag" och slikt dravel. Läsarna vänder blad med sex fingrar och tar Norrans påstående för sanning. De kan ju inte kolla upp fakta själva och är därför lätta offer för apsanningar...

Och i dagarna kom beslutet att årets största förlorare korats inom svensk hockey.

Inte oväntat blev det Apan SKET som knep titeln, dessutom överlägset före närmaste konkurrent; Trottoarkanten.

Apan SKET kom till säsongen med seriesegrar och slutspelssegrar i rad - visserligen med det lag som Anders Forsberg värvat och utbildat (innan almighty Brutus J kickade honom efter tre år, bara veckor från målet för att själbv kliva fram och stjäla äran) - men nämnde Brutus-Bobba hade ju genom historiens största köpfest då miljonerna rasade ut (utan koll eftersom kommunala bolag bara öste över stålar från olika budgetar) köpt ihop ett lag med legoknektar och förklarat att "vi går för Glud. Här är ingen orolig".

Nu blev det på det viset att Apan fick stryk i finalen om det svenska mästerskapet. Gratulerade man vinnarna? Näpperligen.

I stället förklarade man att det var fel på domarna (t o m i matcher där Läjkers åkt på fem utvisningar mot noll för Apan); Apan hade inte ansträngt sig som de kunde; och vidare var det bara tur, men en tur som var ett hooooot mot svensk hockey, eftersom Läjkers hafe köpt bättre och billigare spelare än Apan, men att förklara andra för utlänningar och undermänniskor verkar vara ett drag hos Aporne.

Men än värre förlorade man dessförinnan semifinalen om Europamästerskapet mot Europamästarna Luleå Hockey; den största derbykonkurrenten som brännvinsjournalisten påstår vara en ointressant motståndare - konstigt nog synkront med att Luleå började spöa Apan.

Dessa fiaskon för Apan i de både tävlingar man ställde upp i är så magnifikt generande att laget utan vidare vinner titeln årets största förlorare. Apan SKET är helt enkelt bäsigast på det. Att förlora...