Wilhelmsson: Jag tycker att det jag skrev tidigare i natt var ett mycket viktigt inlägg. Ett inlägg som lyfte hela frågan från jämförelsevis trivaliteter som var det utvisning eller inte till den i grund och botten enda frågan: varför intresserar vi oss för hockey?
Om man inte förstått den frågan och därför inte ens har kunnat fundera på svaret till den. Då begriper man inte.
Och när Robert lägger fram det han gjort om han ärligt menar vad han skriver. Då begriper han inte.
Jag brukar ju lyfta fram honom som kunnig, påläst och med en förmåga att analysera felaktigheter mot fakta. Det är han bra på. T o m kanske bäst på.
Men när det gäller att förstå hockey? Då verkar han ha förlorat den insikt som fick honom som tonåring i Uddevalla att åka land och lika runt för att följa laget i hans hjärta.
I den lista han gör över SHL-klubbarna lyfter han alltså fram att Luleå är tråkigare än t ex Linköping, Malmö och Rögle som är otråkiga eftersom de gått upp och åkt ur Elitserien SHL några gånger. Skitkul förstås. Och efter hans egen definition är Värsta Köplustan lika trååååkiga som Luleå fr o m 2005.
Om Robert verkligen seriöst menar vad han skriver visar han en sådan brist på förståelse om vad hockey verkligen handlar om.
Nu har han lagt fram sin bedömning av tråkighet över en femtonårsperiod men den måste också i så fall kunna appliceras på ett enda år. Och med hans egen utgånspunkt har det året samtliga lag i Elitserien varit tråkiga. Utom de tre lag som a) blev mästare eller b) fick kvalspela. Endast dessa tre lag var inte tråkiga dvs roliga det året. Resten var tråkiga. Och det gäller varje år.
Där om något borde alla begripa hur infernaliskt befängt hans val av det värdeladdade ordet tråkiga är. Och förstå att antingen skojar han. Eller så begriper han faktiskt inte hockey och hockeyns sanna natur.
En annan tydlig väg att visa hur extremt korkad den definition av tråkighet han lägger fram är; det är att påpeka att för alla som verkligen med själ och hjärta lever sig in i något så är det för de allra flesta vägen och inte målet som är det som betyder mest.
Kanske inte för enskilda spelare under brinnande karriär där de allra flesta påstår sig vara resultatinriktade och så vidare. Men vad säger de när karriären är över? Saknar de bara de eventuella tillfällen de hade vunnit sista matchen för säsongen? Nej. I efterhand när de har perspektiv att bedöma vad det var som var viktigt så är det "jargongen i omklädningsrummet" och förmånen att få vara del av det hela.
Och för oss supportrar är det likadant, att visst är de gånger vi vunnit sådant vi kommer ihåg. Men vägen dit är ofta då vi verkligen lever medan det - när man väl lyckats om man nu gör det - kan kännas verkligen tomt när man nått ända fram.
På så sätt kan vi säga att Luleå varit ett av de roligaste lagen under 2000-talet för vi har kämpat och hoppats men inte nått fram och därför fortsätter kampen och därför fortsätter vi att hoppas eftersom vi vet att till slut kommer det att gå och kanske blir det i år? Eller nästa år? Eller nästa?
Jämförelsevis kan man lyfta ett lag som Warulfven - enligt Roberts definition det minst tråkiga laget man kan tänka sig eftersom de har staplat triumfer och näst-intill triumfer på hög. Men hur har deras fortsatta resa varit? Hur jävla kul är det och hur mycket brinner spelare och tränare och supportrar när alla bara räknar med att de alltid ska spela final och alltid ska vinna och det enda som kan hända är att de misslyckas. Genom att "bara" bli tvåa i landet. Hur jävlaotråkigt är det?
Den sista matchen varje säsong är den som avgjort om man lyckats det år eller inte och dessutom hur väl man lyckats. Och visst känns det resultatet oerhört viktigt direkt efter matchen. Men allvarligt talat - mitt Luleå Hockey har givit mig fantastisk glädje under bortåt 100 effektiva spelminuter under varje sådan säsong och dessutom under tiden mellan match, ja hela vinterhalvåret är Luleå för mig minst av allt tråkigt.
Om nu inte Robert skojar för att dra läsare och reklamintäkter utan verkligen seriöst menar det han skriver beklagar jag honom för då har han inte begripit varför hockey är viktigt. Och varför de flesta av oss känner kärlek till vår hockey.
Omark hyllas återigen, denna gigant från NORRBOTTEN .... snacka om värdegrunnnnnd i den killen .... http://www.expressen.se/sport/hockey/khl/linus-omark-hyllas---igen-tappar-hakan/
Fy fan ...