Luleå HF

Ser att ligorna nu dragit igång utanför Sverige.

I KHL fortsätter vår magiske Linus Omark att leverera mål och passningar och ligger högt upp i poängligan. Längre ned hittar man en annan spelare som Luleå utbildat nämligen Simon Hjalmarsson. Det finns ju två ex-apor i KHL; Oscar Möller som blir bättre än i fjol, men bara ungefär som Hjalmarsson nu och så Jocke Lindström som lyckats betydligt sämre.

I Schweiz har vi ju Linus Klasen som var den storan stjärnan i fjol men också Niclas Olausson och Per Arlbrant går bra, radarparet som Luleå plockade upp från Allsvenskan och gjorde till stjärnor. Men Schweiz har ju bara en liten kvot utländska spelare per lag vilket innebär att de bara tar in stjärnor eller liknande och naturligtvis finner vi inga ex-apor som fått chans där.

Så har vi nordamerika med NHL-AHL. Den ende som på ett imponerande sätt har tagit plats från lagen i norra Sverige är förstås Anders Nilsson som kom från sin föregående säsong som bäste vakt i KHL med ett nysatt rekord för hållna nollor i ryskt slutspel och nu körde en försäsong för Oilers där han räddade alla skott i alla matcher och på så sätt slog sig fram till andraspaden i NHL. Tills vidare är det Henkes f d backup i NY Rangers - Cam Talbot - som har spaden för Oilers men han kommer att behöva avlastas framöver om formen vacklar eller vid skador och då finns Anders där för att ta spade och chans.

Utöver detta har vi ett antal ex-apor som vanligen i många år kämpat i ingenmansland mellan AHL och NHL och för det mesta väsentligen harvat i AHL. Men glädjande nog har allt fler lyckats arbeta sig in för att få chans i NHL nu. Vi talar förstås inte om några stjärnor utan ex-apor som kan få brunkaruppgifter eller hoppa in-ersättningsuppdrag typ. Men alla kan inte vara bäst och kul om de slipper eländet i AHL framöver, en ruggig tillvaro där den helt dominerande parten av ex-apor tillbringat åratal.

Men det är ju lite av apornas kategori: hyggliga medelmåttor men inte mer. Fast det behövs ju sådana utfyllnader också. Och Aplaget, befolkat av medelmåttor, lyckades ju faktiskt ta några seriesegrar och SM-Glud när de flesta andra lag var försvagade efter att utlandet i helt oväntad omfattning köpt över alla stjärnor från svenska lag.

Kul att medelmåttorna fick briljera några år. Annars måste det ju vara rätt tröstlöst att inse att man aldrig blir mer än mediokra lirare, typ apor, men där fick de ju lite framgång och det kommer säkert att glädja banjospelande marklundmarkar i generationer. Väl bekomme!

Hmm, nu vore det intressant att fråga sig:

”Vad händer med Apan?”

Förr om åren har Apan haft duktiga forwards, som samspelta haft lekstuga i motståndarnas zon, och när de fått lägen pangat in mål.

Men det spelet har man inte längre. Det enda man lyckas med fortfarande är att snabbt komma in i motståndarzon men väl där har man knappt något att komma med. Laget öser på synliga skott från distans men det är bara plockpotatis för nuvarande SHL-vakter. De mål som Apan gjort har som regel handlat om sådan där trist avart där alla spelare grötar ihop sig i högar framför motståndarmålet, gärna med motståndarvakt underst, och så på tur kanske någon apa lyckas peta in en puck för att producera mål som bara kan tävla på listor över ”fulaste” mål.

Att Apans forwards inte duger märks tydligt i PP där man haft hela 37 chanser men bara lyckats göta 3 mål, samtidigt som man släppt in 1. På det är man förstås överlägset sämst av samtliga lag. Nu ska sägas att det inte bara handlar om usla forwards, eftersom Apan nästan inte har något samspel i linorna längre utan snarare om ett helt sönderläst PP där man spelar back till backar (som Apan själva påstår vara fantastiska skyttar) som vanligen missar målet eller bara lyckas träffa magen på vakter.

Nästan lika kassa är man i box med pinsamma 80% levererat av slöa apor.

Inte bara att man är ineffektiva. Dessutom är det osannolikt trist att titta på och publiken sviker. Räknar man bort matchen mot Luleå (med åskådare från Luleå på plats) har man bara dragit drygt 4 000 åskådare på hemmamatcherna samt tvingades ösa ut 3000 gratisbiljetter mot Kronan senast.

Laget har lirat åtta matcher och småsladdar på plats sju efter:

Derbymatcher:

Luleå-Apan 1-4
Apan-Luleå 3-2

En motståndare som Apan ger fingrar och tänder för att slå. Denna gång lyckades man vinna båda matcherna B2B men i sista perioden var det nära att man släppte ifrån sig segern när Luleå nästan hann i kapp. I vilket fall som helst mötte man ett Luleå som förändrat laget rejält inför säsongen och det kommer att ta sin tid innan Luleå har ett ihopspelat lag och då kommer Apan knappast att kunna hålla undan längre. Men dessa två matcher är anledningen till att Apan överhuvudtaget lyckats vara på plats 7 i detta nu. Annars skulle laget legat i nedre delarna och det är egentligen där man hör hemma.

Övriga segrar:

Apan-HV 3-2
Apan-Kronan 3-2
Pungen-Apan 2-3 straffar

Knappa segrar på hemmais mot seriens bottenlag samt en orättvisande vinst på straffar borta mot Pungen sedan kapten fläskberget tagits till avstängning efter en ful armbåge i ansiktet på en motståndare.

Förluster:

Djurgårn-Apan 2-1
Apan-Öret 3-4
Lustan-Apan 6-2

När man mött något bättre lag har man alltså torskat och då man spelade mot starka Köplustan blev man utklassad och krossad.

Nej, det här ser inte bra ut alls. Nu sitter Aporna och hittar på att det beror på att ”Apan är det lag som alla vill slå” som skulle alla motståndare vara dubbelt så bra just när de möter Apan. Så är det förstås inte. Apan skrämmer knappast någon längre.

Så vad kan vi nu vänta oss?

Ja, apsupportrarna kommer förstås att förklara att ”det är domarnas fel”.

Detta trista att skylla alla förluster på domare är ju aptypiskt och rötan finns ända in i ledartoppen där man – sedan Anders Forsberg myglades bort – gjort det till sitt mantra att förklara att ”vi blir visade en fruktansvärd brist på respekt”, ”vi blir hårt straffade”, och så vidare. T o m har aporna hittat på att en speciell domare är extra anti-apa och fyllt aptidningen Norran med artiklar och kommentarer som påstås ”bevisa” att denne domare motarbetar just Apan, samt organiserat en namninsamling mot vederbörande. Faktum är att vid kontroll av apsanningarna visades det att vederbörande domare snarare gynnade Apan, men det har de inte begripit.

Vidare har de återtagit den kapten, som genom sin själva utnämning är en skymf mot kaptenskap och sportslighet; Elitserien SHL:s värste filmare. Och denne har skämt ut sig rejält redan genopm att ådra sig upprepade matchstraff när han överfaller motståndare. Vidare skämde han ut sig så rejält i hemmamatchen mot Luleå att domarna blev tvungna visa ut honom disciplinärt TVÅ (!) gånger under samma match, för verbala påhopp på domarna.

Ja, det är bedrövligt.

Ett typiskt exempel på hur alla aporna samverkar kom i hemmamatchen mot Luleå där Apan med ledningen 3-0 hamnar i en situation där Apkaptenen fläskberget slänger sig omkull och fäller motståndare till höger och vänster samtidigt som han skridskor vevar lunt i luften med fara för livet för folk i närheten. Vidare slår fläskberget med klubban gång på gång på vakten som blockerat puck och till slut har han lyckats slå av vakten pucken och den glider bakom mållinjen.

Alla inser att det förstås inte kommer att godkännas, men inte Aporna, som vilt firar målet. Matchsekretariatet markerar 4-0. Fläskberget åker runt och gratuleras av medspelare och tränare. Appubliken jublar.

Till slut förklarar domarna att det inte alls är mål, förstås, och situationsrummet stöder bedömningen.

Då kommer Apans värdegrunnnnnnd fram inför öppen ridå.

Apkaptenen fläskberget är helt rabiat och skäller ut domarna med förnedrande vrålande etiketter och domarna får inte stopp på det fläskiga raseriet förrän de visar galningen av isen.

CryBert vrålar också i högan sky och bör bli näste att utvisas men nu har deras klandervärda uppförande nått effekt och Arenan ”rasar”.

Då exploderar Appubliken. Från apklacken vräker aporna snusdosor och andra prylar över isen och från lyxlogerna Apans gubbhylla vräks detsamma inklusive glåpord och obehagliga gester ned över åskådar-gästerna från Luleå nedanför.

Då beslutar Apvakterna och appoliserna för razzia och vandrar in på gästernas läktare för att förpassa luleååskådare utanför arenan. Varför? Ingen förstår något men det förefaller vara någon sorts ”hämnd” för att målet underkänts.

Efter matchen framför Apans säkerhetsansvarige en uppriktig ursäkt till gästerna från Luleå i publiken som utsatts för raseriangrepp från appubliken.

Ja, det är i sanning en trist sorti Apan håller på att jämna väg för. Att de inte håller längre och att det håller på att barka utför inser vi ju alla men att de väljer att gå under genom att fläcka ned sitt minne till den grad är beklagligt. Om några år kommer vi intresserade av svensk elithockey att till varandra tala om ”kommer du ihåg på den tiden när Apan var med i SHL? Det var riktigt bedrövligt och skönt att slippa sådant nu. Numera är det ju trevligt att åka till Västerbotten för att möta det anrika hockeylaget. Burkölen.”.