Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Förutom i intervjun efter första perioden nyss, när han förklarar att -31°C i Luleå utanför Delfinen bara är skönt:-) Vi norrbottningar pallar en del.
Att Harju är lagkapten beror ju på att vi för närvarande inte har några lämpliga kandidater eftersom landslagsjanne konsekvent nekar och Harju sågs som minst dåligt val av ledningen. Hade Sigalet lirat någon säsong ytterligare skulle det nog ha blivit han. Å andra sidan har ju Luleå senaste 12 matcherna varit seriens klart bästa lag och med det i åtanke kanske en del av äran faller på kaparen?
När det gäller Harjus insats som spelare menar jag bara att det var den enda säsongen han och Omark lirade tillsammans som the Övertorneå Connection tillsammans med Snygg-Mats, som Harju varit riktigt bra - och då var han lysande. Att leta upp positioner där han kan skjuta på mål, samt lira med en stark passningskamrat är det som Harju är bra på och då kan han vara riktigt bra.
Men annars har han ju varit ett bekymmer varje år tycker jag, i synnerhet eftersom han trots sin storlek inte har något som helst fysiskt spel i sig och snarare blir någon sorts tjuren Ferdinand. Det innebär att han konsekvent är en av isens svagaste i man-mot-man-situationer samt är direkt farlig i försvaret då hans försök till press blir bara halvhjärtade och jag har svurit ve och förbannelse hur många gånger som helst när vi får mål på oss av motståndare som Harju har i uppdrag att bevaka, men han gör det genom att stå bakom den spelaren och titta på - i stället för att stå mellan den spelaren och vårt mål eller ännu hellre ta bort spelaren fysiskt.
Med detta sagt är Harjus bästa naturligtvis som vinge med inte alltför stora uppdrag i försvaret men i centerbristens Luleå körde man ju länge honom som center och allt detta - lagkapten, centerposition, lagspel med pressuppdrag av varje spelare - har det varit riktigt svårt och obra. Inne på 16 mål framåt, när han dessutom fått spela med bästa forwardskamrater, men samtidigt på 20 mål bakåt, varav många av dessa känns som att Harju själv är orsakande...nej, det är inte roligt.
Detta om Johan Harju. Håller tummarna för fortsatt spel i femma där hans brist i försvar inte blir så märkbar samt där han får chans att få just chans i favoritpositionen: skott på mål från c:a 5 meter.