Luleå HF

Apropos damer ser jag också mycket fram emot den kommande säsongen för damhockey. Senaste säsongen skaffade jag ju abonnemang och kunde se alla Luleå Hockeys matcher och när de spelade på Hovet var jag där förstås.

Tidigare hade jag trott att damhockey utan tacklingar är inget att ha, men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig när jag ställs framför faktum. Och så blev det när jag började se på damhockey, i stället för att bara tycka till utan att veta vad jag pratade om.

Helt tvärtemot vad jag väntat mig fann jag faktiskt att jag gärna skulle se att herrhockey tog efter damhockeyns regelverk - dels för att det omedelbart skulle om inte eliminera men ändå minimera den risk för svåra skador som nu finns närvarande i stort sett vid varenda herrmatch. Men också eftersom damerna visade att man kan spela alldeles utmärkt och attraktiv hockey även om man avstår från open-ice bröst mot bröst-tacklingar.

Luleå räddade ju ekonomiskt pressade Munksund/Skuthamn genom att ta emot laget och dels tillföra ekonomiska medel för att möjliggöra en fortsatt satsning på elitnivå, dels behandlade våra hockeydamer på samma villkor som hockeyherrarna.

Och det blev en underbara resa hela säsongen där Luleå redan från början hängde med bland 2-4 toppklubbar och ju längre serien pågick desto starkare blev laget för att slutligen under sista matcherna lyckas passera tidigare suveränerna Pungen. Och segertåget fortsatte under slutspelet och när vi nått fram till final visades Luleå Hockey klart bättre och helt rättmätiga svenska mästare.

Att klubben satsade så starkt på damerna och att damerna levererade sådana fina resultat innebar att damhockeyfebern hölls på högre nivå än någonsin i damhockey säsongen igenom med ett antal helt överlägsna nya publikrekord som följd.

I sammanhanget känns det trist att se hur Boorken sitter som ledare för damhockeyn med en ledarstil som varit förlegad redan på 1800-talet, där han tycks stänga av landets bästa spelare om de inte niger och tackar till allt som krumelurfarbror Boork hittar på. Typ springer in på deras rum nattetid, sliter lakan och täcken av dem och tvingar dem på långmarsch i kyla och mörker i stället för att fortsätta sova efter tung träning. Samtidigt som de landslag som Boorken "uppfostrar" misslyckas kapitalt internationellt.

Nåja. Vi får se fram emot klubbhockeyn i stället och där verkar det som att Luleås framgångar blivit som en sockerbit och flera starka spelare har nu anslutit med följd att vårt lag denna säsong bör bli t o m bättre än fjolårets.

Vi har fina dagar framför oss:-)

Om anor.

Luleå Hockey startar strax sin 33e obrutna rad av säsonger i Elitserien SHL, utan att någon gång ens behövt kvala sög kvar i högsta serien.

Fem lag har fler säsonger än vi - MooDoo, Frölunda och Djurgårn - som samtliga dock har remlåt ur serien och kommit tillbaka - samt Warulfven och Pölsan som varit med samtliga 41 säsonger; dock tvingats kvala sig kvar något som Pölsan fick göra upprepade gånger för några år sedan då man trodde de var på fallrepet - men de lyfte upp igen och tog ett Glud till.

Men 1/3 sekel har Luleå tillhört den svenska eliten i hockey - helt sagolikt fantastiskt om man ser till hur svårt vi hade att ens nå de bästa norrbottniska lagen fram till mitten av 1970-talet.

Vi ligger på plats sju i Elitserien SHL:s maratontabell; den som alla kompetenta använder för att bedöma hockeyhistoria eftersom det var si och så med hockeyns högsta divisioner fram till dess att Elitserien bildades.

Plats sju, alltså, men bara 13 poäng efter HV-71 på plats 6; ett avstånd som inte är omöjligt att nå om vi går bra och HV sämre kommande säsong (fram till en bit in på 2000-talet låg vi före HV och för några år sedan hade vi passerat dem igen).

Laget på plats 5 är MooDoo, som ligger 107 poäng framför oss. Ett avstånd som kan plockas igen av ett topplag på en säsong men jag skulle nog inte tro att vi lyckas med det. Men missar MooDoo att återvända nästa vår, medan vi håller oss kvar, kommer vi helt säkert att passera MooDoo. Ändå hoppas jag att MooDoos allsvenska sejour bara blir ettårig: de hör hemma i Elitserien SHL.

Vår insats under senaste 1/3 sekel blir än mer imponerande om man ser till en maratontabell från 1984 då vi gick upp. Under den perioden är vi faktiskt landets näst bästa lag, bara distanserade om Warulfven.

Innan IFK Luleå och Luleå SK beslöt att slå samman hockeysektionerna i det som blev Luleå Hockey hade ingen kunnat drömma om att vi i Luleå skulle nå ens norrbottnisk toppnivå, men när det hände dröjde det bara få år innan vi gick upp i Elitserien och sedan dess är vi landets näst mest framgångsrika lag i serien och därmed ett av de lag med den allra vackraste hockeyhistorien och finaste anorna.

Man blir tacksam.

När det gäller slutspelsframgångar har vi äran att vara det lag som vann det som alla kallar den allra tuffaste finalen någonsin - 1996 mot Frölunda. Vid sidan om den vinsten har vi förlorat tre finaler och även varit i semifinal massor av gånger. Det är stort men känns ändå som en liten plump i protokollet för vi borde igen-kligen tagit åtminstone ett par Glud till; speciellt 1992, 1994 och 1997 då vi förlorade trots alla odds.

Men det uppvägs av vår extremt fina historik i Europamästerskapen där vi är Europas i särklass mest lyckade klubblag under senaste fem årens Europaturneringar med hela två vinster och vid tre tillfällen utslagna bara efter sudd en gång och straffar två gånger; i respektive tillfälle mot blivande vinnarna som då spelade sin svåraste match och det var mot oss.

Men visst vore det - trots vårt förnämliga facit och det faktum att vi har en sådan makalös framgång i Elitserien SHL under senaste 1/3 seklet - roligt om vi kunde nå hela vägen även i det slutspel, som vi tillhört nästan efter nästan varenda en av våra säsonger.

Det är inte alltid lätt att innan säsong tippa vilket lag som kommer att gå bäst i Sverige och jag utesluter inte att Luleå skulle kunna få ihop det i år. Men det kan också hända att vi får en mellansäsong med sämre resultat. Vi får se.

I vilket fall känner jag mig trygg med den fina satsning som sedan fem år gjort på våra junisar och dessa satsningar börjar nu falla in vilket betyder att våra chanser att nå absoluta toppen ökar för varje år:-)

Tills vidare kan vi slå oss för bröstet med näst bästa svenska seriemeriter senaste 1/3 sekel, bästa Europeiska klubblagsmeriter och regerande svenska mästare för damer:-)

Man blir glad.