Luleå HF

Jahaja. Läser nu att det var i slutet av 1990-talet som Ishockeyförbundet gav bort rättigheten att förhandla TV-rättigheter etc för de två högsta divisionerna som fick ta över det ansvaret själv.

Hockeyligans maktposition har ju tillåtit dem att fatta en rad korkade beslut samt bestämma att "marknaden" är det högsta, inte hockeyn.

Och jag har svurit ve och förbannelse och hävdat att detta skulle aldrig ha skett när Rickard Fagerlund var ordförande för förbundet. Men jag hade fel. Han var ordförande till 2002 och alltså insyltad.

Nu är läget alltså sådant att Cmore ger SHL-klubbarna 45 miljoner per säsong för avtalet, dvs c:a 1,3 miljoner per hemmamatch räknat både SHL och slutspel.

Som alla förstår kompenserar det för vilket publikbortfall som helst. Själv betalar jag väl bortåt 500 spänn i månaden för att ha tillgång hockeyn via datorn, dvs 50 spänn drygt per match. Jag ser ju hellre live så Luleås matcher i Stockholm ser jag och i Delfinen om jag är hemma, plus brukar ta en hockeyresa till andra arenor ibland. Men väsentligen ett OK avtal för mig. Och att jag kan se match på datorn minskar inga publiksiffror; jag ser live när jag kan ändå.

Men kan det finnas sådana som väljer bort hemmamatcher och i stället ser på dator eller TV? Kanske, jag har svårt att bedöma det. Men jag gissar att begränsade publiksiffror nog snarare beror på 1) dyra biljettpriser, samt 2) laget sköter sig illa.

Men avtalet är självklart en gigantisk vinst för klubbarna. Frågan är: BEHÖVER DE VERKLIGEN SÅ J-A MYCKET BETALT?

Jag tycker inte det. Inte med tanke på att det finns många andra behov för hockeyn att kostnadstäcka. Exempelvis att finansiera rekrytering och utbildning av domare för att råda bot på detta för hockeyn enorrrrrma problem. Nu har vi zebror av höjdhoppartyp, underliga karaktärer som alltför ofta helt enkelt förstör matcher och placerar poängen hos fel lag som följd av inkomptens. Vidare en fint uppbyggd situationsrumsinstans men där lärlingen och Peter hejsanhejsan Andersson har helt avgörande inflytande i kombination med att Cmores "marknadsmässiga experter" talar om för lärlingen vad han ska tycka. Och till råga på allt en DIFiplinnämnd som drunknar i ärenden de måste snabbedöma och därför oftast köper vad lärlingen klipper och klistrar ihop, med följd att besluten ibland blir så extremt korkade och uppenbart felaktiga att Riksidrottsnämnden blir tvungna gå in och underkänna besluten.

Här finns massor av behov att täta. Det kommer att ta tid. Och det behövs pengar. Att SHL-lagen lägger beslag på 630 miljoner kronor årligen utan att en bråkdel av medlen satsas på att ordna upp hockeyns rättskipning är synnerligen stötande.

Vidare har vi villkoren för alla klubbar som inte spelar i SHL och varifrån spelar ska utbildas och rekryteras till SHL där de eventuellt stannar om de inte som nu drar en masse över Atlanten. Hur mycket ska exempelvis de Allsvenska lagen ha?

Jag skrev igår att de allsvenska lagen får 3,5 miljoner, men det handlar bara om 2,3 miljoner. Allsvenskan höll ju på att dra igång en j-a fin serie där Viasats utmärkta sändningar och uppföljning ökade intresset ordentligt. Men Cmore gjorde sig av med konkurrenten genom att bjuda över, lura in Allsvenskan till sig, och få makten visavi båda högsta ligorna. Och nu slår "marknaden" till med full kraft: 630 miljoner till SHL, 32 miljoner till Allsvenskan.

95% till SHL
5% till Allsvenskan

I sparkbollen har de enskilda ligorna inte suverän makt och där har vi fördelningen:
75% till Allsvenskan
25% till Division 1

Man kan förstås dividera om vilken fördelning som är rättvis. I min värld skulle den bästa fördelningen utgå från "vad är bra för hockeyn" och inte som nu "vad är bra för 14 klubbar".

Jag tycker att nästan 20 miljoner extra från tidigare 25-30 miljoner inte är nödvändigt. En del av de medlen skulle verkligen kunna fördelas bland klubbar utanför de 14 samt på att ordna upp dömeriet, i första hand genom att initiera den rekrytering och utbildning av bra domare som vi saknat så många år.

Om man utgår från "vad är bra för hockeyn".

Nu tillfrågar aftontrasan nuvarande ordförande för hockeyförbundet om saken och han svarar "det låter inte bra, vi behöver se över saken, och verktyget är att starta en dialog"... Maktlöst, tandlöst, ineffektivt och tämligen värdelöst. Ungefär som när förbundet försöker tala allvar med ligorna på andra sidan Atlanten.

Jag har svårt att ha något förtroende för ett förbund som låter förbundskaptener som gnomen Mårts och Poorkabork sabotera landslagshockeyn.

Sven.Savage:
Är lite osäker men tror dessutom att pengarna till allsvenskan är ett "värde" dvs ligan tar domarkostnader osv och beräknar värdet till de allsvenska lagen till 2,3 mil. Läste intervju i allehanda där allsvenska VDn talade om "värdet" till klubbarna, när det talas om "värde" till någon/något skall man vara mkt misstänksam

Sven.Savage: Tycker du tar upp en väldigt bra poäng där....tycker också att det är helt sjukt att Cmore fördelar pengarna så ofördelaktigt och det hade varit för Allsvenskans del bättre om Viasat hade fortsatt köra.
Cmore känns mer och mer som ett monopolföretag och att dessutom deras "hockeyexperter" sitter och har avgörande roller i avstängningsbeslut i enbart deras tyckande är helt horribelt.
Idén med situationsrummet är i grund och botten bra, bra det att det sköts fel av de personer som sitter där och lägg då till att SHL har en helt inkompetent domarkår (bara det att en så dålig domare som Mikael Nord har blivit utsedd som bästa domaren för nån säsong sedan talar för sig) så blir många beslut helt uppåt väggarna.
Som du säger borde hellre pengarna läggas på att få en bra domarkår, gärna genom att hyra en domare från NHL för att utbilda våra och att få ej Cmore styrda domare till situationsrummet.
Sen vill jag ha en sak till Elitserien som jag tycker är ett bra påhitt i NHL och det är Coach Challange som är mkt bra och fungerar bra där.