Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Det här tyckandet kommer från en tid då man med rätta ansåg att hockeyn skulle avgöras på isen. Endast matchdomaren kunde anmäla tillräckligt farliga saker till förbundets nämnd; så småningom kompletterat med att en ytterligare person på förbundet - en som aldrig såg matcherna - fick "rätt att anmäla".
Varför ansågs det så?
Därför att "hockeyn ska avgöras på isen".
Avgörs det på isen nu för tiden?
Nej. Domarna anmäler betydligt mer än tidigare och kan t o m efter match ändra bedömningar från match och anmäla. Dessutom sitter Lärling och kollar av matcher och anmäler - påstått stödd av en referensgrupp - ytterligare.
Numera anmäls således ofta betydligt mer på en match - ÄN VAD SOM HAR ANMÄLTS AV KLUBBAR UNDER HOCKEYNS HELA HISTORIA?
Så, vad har nu hänt med "hockeyn ska avgöras på isen"?
Att klubbar anmäler spelare i motståndarlag är alltså ett s k icke-problem och det är underligt att se hur många som kan "tycka till" om en sådan sak.
Och blundar för att numera avgörs en j-a massa mer utanför isen och dör det har vi ett regelverk där zebror ska anmäla - men inte gör det -och en lärling som ska anmäla eller inte anmäla - och ofta beslutar i fel riktning - kompletterat med en DIFiplinnämnd som omedelbart beslutar, dvs de följer vanligen den otroligt subjektiva beskrivning som galningen-lärlingen skickat in.
Där har vi det igen-kliga problemet och något som måste rättas till. Att klubbar anmäler spelare är en fjärt i rymden.