Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Löste det hela genom att titta i efterhand, slutade titta med två min kvar...:) har så svårt att motivera mig att titta om jag inte tror på en seger, faktiskt har jag börjat tappa lusten för att kolla på Modo i nuläget.
Ang utvisningar så tycker jag den första på Lias är mkt tveksam, men visst det kan vara en hakning. Gustav Lindström tycker jag också är märklig, för visst blir kandensaren tacklingsbar när han touchar pucken. Har flera ggr sett svenska spelare få en tackling efter att de passat iväg pucken. Skitsamma de redde ut sina BP. Däremot så missades två ganska klara utvisningar en på Lias och på Elias, synd då man velat se iaf ett svenskt PP till.
På det stora hela så har vi tagit otroliga kliv framåt sen de mörka åren i mitten på 2000-talet. För första gången känns det som att vi utmanar Kanada på allvar "over there", det har börjat med lite vinster i gruppspel för att sedan successivt jobba upp vanan och skaffa sig erfarenheter via finaler. Det har klagats de två senaste åren på att vi inte vinner bronsmatcherna men det tror jag är ett resultat av ribban höjts och luften går ut laget när man inte når final. 6 finaler på 11 år är endast toppat av Kanada med 8. Denna gång kändes det som att de var redo för uppgiften på ett annat sätt än tidigare.