Luleå HF

Sven.Savage:
Såg ni armboll igår, är helt vimmelkantig av spänningen idag. Med lycklig utgång dessutom.

Tarasov: EM-finalen i armboll blev till en s k antiklimax.

Sverige inledde starkt och rusade ifrån målmässigt.

Då ändrade Spanien på sitt försvarsspel och lirade halft sådant där försvar som brukar tas fram i slutsekunderna av match med ett mål under, då försvararna rusar ut över halva planen och längre för att överraska bollhållarna att tappa boll.

I Spaniens försvar ändrades från det traditionella att alla håller sig på linjen förutom en eller et fåtal spelare som stöter på anfallare med boll som närmar sig 9 meter för skott. Nu gick mer eller mindre hela spanska laget 5-10 meter ut och stötte på bollhållare och markerade de andra svenskarna så att inga pass skulle kunna levereras.

Och det var skrämmande pinsamt att se hur effektivt det var. Lite som Rönkenhockey eller som IFK Göteborg-sparkboll på 80-talet, men riktigt oväntat och överraskande i armboll.

Och svenskarna tappade allt! Kunde knappt passa boll annat än bakåt i fortsättningen och så gör man inga mål.

Samtidigt växte den spanske målvakten till en gigantisk mur för de skott svenskarna ändå tog fram, medan svenska vakter - som tidigare i turneringen varit i ett j-a flow och emellanåt tagit allt - släppte in nästan alla skott från spanjorerna.

Följden blev att Spanien utklassade Sverige resten av matchen och vi har aldrig varit så utspelade, så fruktansvärt chanslösa.

Man undrar ju lite om Sverige inte kände till detta, om man inte hade sparrat mot den typen av försvarsspel men det tror jag inte man gjort, att döma av hur det såg ut i matchen. Så det är förstås en tränarmiss, men å andra sidan lyckades tränarna få laget att spela så j-a fin armboll för övrigt så det är svårt att döma ut dem efter finalmatchen, trots att den var så pinsam att se.

Frågan är om vi kan hantera sådant försvar, även efter träning. Spanjorerna var fruktansvärt skickliga och effektiva i det spelet och det vete fan hur väl ett lag som Sverige kan hantera sådant.

Ungefär som när spanska sparkbollslandslag, dominerat av Barca-spelare, vid en del matcher rullat ut svenska landslaget som inte fått låna boll en hel match i stort sett.

Ja, det var en upplevelse. I klass med Janne Boklövs V-hopp eller Dick Fosburys höjdhopp.

Tarasov: Jo, faktiskt, fast jag påstått att jag inte skulle se. Otroligt starkt spel av svenska vakten samtidigt som danskarna inte fick kontroll över svenska anfallsspelet och vi gick överraskande ifrån.

När sedan danskarna började täta till och dessutom pangade in straff efter straff och åt sig närmare, trodde man det var över. Men överraskande igen ryckte Sverige en gång till och då trodde man det var klart - och så kommer målet i sista sekunden som tog danskarna till förlängning.

Då var man återigen säker på att det var kört.

Men mot alla odds gör Sverige det igen och denna gång håller man ända in i kaklet och är hux flux i EM-final, trots att man under VM torskat - vad är det? - 3 av 7 matcher.

Håller med dig, en fantastisk insats och en nagelbitarnas nagelbitare.

Har alltså inte direkt följt EM annat än via resultaten, förutom igår då. Och jag har hela tiden räknat bort Sverige, nu gör jag det i finalen mot Spanien också. Men vi får se...