Luleå HF

I morgon torsdag och de flesta lag spelar och med all sannolikhet kan set bli många ändringar i serietabellen speciellt avseende toppsex där lagen ligger så nära varandra.

Vi passar väl på att njuta av utseendet tills vidare :-)

Och nu är det bara drygt fyra timmar kvar innan SHL drar igång igen och de flesta lagen går till match, vilket för Luleå Hockeys del blir borta i bärnarena mot vårt bogey team Öret.

När man objektivt ser på förutsättningarna toppar ju luleå en serietabell med extremt jämnt toppskikt, medan Öret harvar nere bland bottenstrecken och med detta som bakgrund vill man ju gärna tro att detta är en match som Luleå har mycket goda förutsättningar att vinna och hämta tre poäng ifrån.

Men som alla vi som håller på Luleå vet, är Öret ett lag som vi aldrig kan räkna på ett ta pinnar mot. Eller möjligen får vi en pinne bara. Av någon anledning får vi aldrig kontroll på dessa ören som slingrar sig lösa hur matcherna än sett ut och efter varje enskild match vill man mena att vi hade otur som inte vann.

Men när det händer hela tiden?

Så allvarligt talat räknar vi med att det går åt helvete idag. Som vanligt.

Spontant vill man mena att det man allra helst borde undvika är att släppa fram Palushaj, som är en jäkel på att hitta öppningar och avgöra matcher. Det är ju inte direkt Luleås spelstil, men man skulle ju nästan vilja se att denne Palushaj punktmarkeras med ett plåster som inte viker från hans sida. Det finns ju historier om när sådant gjorts och lyckats - t ex när Rydmark punktade Foppa eller när freddiepettersson punktade Omark. Nu kan man väl tänka att SÅ viktig kan väl Palushaj inte vara, och så kommer säkert Luleå inte att lägga upp sitt spel, utan tvärtom, köra som vanligt. Men det har ju ofungerat mot Öret tidigare och efter förlorade pinnar ikväll när Palushaj lagt in 1-2 avgörande baljor kommer man att undra: varför nautraliserade vi inte honom?

Jaja. Nu börjar serien igen. Och när det för oss innebär match mot Öret är det med kluvna förhoppningar, med skräckblandad förtjusning.

Härligt att det börjar igen nu.

Men satan-i-gatan, nu ska vi tappa pinnar mot Öret, igen.

Och inom en har man förhoppningen att "Nej, nu är Luleå så starka att den här gången kommer vi att lyckas".

Samtidigt som man vet att så har man tänkt inför Öretmatcher många gånger tidigare.

Och vi vet hur det slutat; alltid, alltid, alltid...

Noterar att Apan har gått vidare till kvartsfinal i vårt Europamästerskap för klubblag, Champions Hockey League. Apan har ju kontinuerligt misslyckats de gånger de varit med, med följd att de inte oväntat förklarat att det handlar om en Kalle Anka-turnering med skitlag från blåbärsnationer.

Så blir det förstås också denna gång, så snart de sparkats ut.

Hittills har de i gruppspelet haft väldiga problem med italienska mästarlaget som spöade Apan i en match och kunde mycket väl ha gjort det i andra matchen också.

Och i åttondelsfinalen mötte de norska mästarna och hade i första matchen stor ledning men tappade allt och fick bara oavgjort. I returen igår låg de ju under inledningsvis, lyckades sedan gå förbi med ett mål och det resultatet stod sig matchen ut trots att norrmännen hade massor av bud på mål.

Så med flyt har de lyckats bli kvar trots att det varit nära kollaps. I kvarten väntar nu tjeckiska mästarna från Pilzen och det vete fan om apflytet räcker då. Skulle det göra det väntar sedan Frölunda - ett lag som KAN Europahockeyn och dessutom antagligen är småsura över att de olyckades att avsluta Apans nästan rekordlänga rad av nollpoängare.

Ja, vi får se. Det enda vi säkert vet är att apmonstrukinställningen tills vidare är "fin turnering" men så snart de torskar och blir utsparkade konverterar omdäömet som vanligt till jela skitturneing;-)