Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Pölsan har ju ofta hängt på gärsgårn och fått kvalspela men har då som regel skärpt sig något grymt.
Luleå tappade några år efter SM-gludet då ekonomin föll sönder som följd av alltför frikostiga spelarinköp som påstås ha tvingats fram av Osten, som fick dra. Därefter fick vi runt ett decennium då vi hade det tungt. Spelarna accepterade sänka lönerna trots kontrakt.
Inledde som regel Elitserien i botten, ibland mer eller mindre avhängda. Men vi hade en kärntrupp av egna spelare typ Bulan, Skuggan, Ågi, Burra, , Petter, landslagsjanne med flera - solidariska spelare som lirade så många matcher för Luleå att de dominerar listor på mesta spelare i Elitserien. Och väsentligen tränades vi av Uffe Taavola som körde samma lag och samma femmor säsongen igenom oberoende av hur många förluster vi radade upp.
Och varje säsong släppte det och under våren klättrade vi nästan alltid upp från kval- till slutspel. Även om vi många år sparkades ut redan i kvarten. Ett år var vi mycket nära kvalspel men genom Herkulesmatcher sista omgångarna klättrade vi förbi Morsan på knapp målskillnad, sedan före detta Luleåspelaren Tomas Surovy - då i pungen - smällt in mål på Morsan i förlängning.
Sedan fick tränartrion Rograrna dra och firma Rönken-Bulan tog över och därefter har vi hållt oss på säkrare nivå, ofta högt upp i toppskiktet, och i snitt 4 bland SHL-klubbar, sedan vi förde in "den nya hockeyn".