| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 13% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 27% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 23% |
· · 
Sant är att denna hockey är synnerligen framgångsrik och att när Rönken etablerade den blev i stort sett alla lag tvungna att hänga på och göra detsamma, för annars fick de stryk. Det räckte med att Luleå satte något mål och därefter kunde man stänga ned motståndarna.
När det gäller Rönkens och Bulans krav på att alla spelare ska göra sitt bästa i byte efter byte samt att alla ska delta i spelet utan puck kändes det självklart. För man var sedan länge less på primadonnaforwards som aldrig hjälpte till, ansåg sig själva "mer värda" än övriga spelare eftersom de var duktiga på att skjuta mål om de fick chans, vilket de väntade sig att övriga spelare skulle ge dem.
Så långt var det bra. Och inledningsvis hade Luleå starka forwards - Pär Arlbrant och Niklas Olausson var nyvärvade, pojkarna Abbott fanns också i laget. Och det fungerade utmärkt. Visserligen torskade vi mot Apan i semi ett år och i final ett år, men de åren hade Apan genom NHL-scouten Anders Forsberg köpt ihop ett riktigt starkt lag. Skillnaden mellan Apan och Luleå de åren var inte stor, men de hade vassare forwards som skickligare utnyttjade de få chanser de fick.
Men alla köpte det inte. Vi hade tagit hem Johan Harju på långtidskontrakt. Och vi hade tagit upp Hjalmarsson och utvecklat honom till stjärna. Och dessa två köpte inte spelet, gjorde inte sin plikt, och sådana smitthärdar i laget spred problem mentalt bland övriga spelare "varför ska vi ge drygt 100% när de där två inte gör det?"
Numera har Bulan haft stort inflytande för att formera laget, stödd av Skuggan och de andra, och nu har vi kunnat ta fram lag med spelare som alla köper idén och bidrar. Junisar som kommer upp spelar som de ska, med få undantag. T ex jättetalangen Noel the Gun Gunler, som inte gav tillräckligt, fick inte så mycket speltid, utvecklades inte och till slut lämnade för Pölsan.
Hockeyn börjar med försvarsspelet och det har vi hyggligt fått till, ledda av den för detta perfekte Erik Gustafsson. Övriga backar en del riktigt bra men inte helt igenom, dock brukar det ordna sig mot slutet av säsongen (se bara i fjol) eftersom laget spelar så bra tillsammans och nästan alla är helt med på tåget. Gangsteröret snodde visserligen Kovacs och Emil Larsson, men vi har många kvicka, initiativrika och dessutom imponerande hur starka alla forwards är vid sarg och man-mot-man, förutom då mot HK Arslet som vunnit de kamperna mot oss, och därför också matcherna.
Luleå HAR kommit igång under säsongen och är numera stora delar av matcherna starka och spelar den hockey vi vill se. Och dominerar matcherna.
Men vad har vi sett på sistone? Luleå äger spelet och dominerar skotten, först mot HV och sedan mot Trottoarkanten. Men får stryk med 5-1 och 6-3?
Vad är detta? Vad är det som händer?
Lag som väljer ett annat försvar, som inte pressar på så högt med forwards utan lite mer väljer att dra sig tillbaka ställa upp lite som tidigare styrspelshockey vid egen blå, men framför allt försvar det egna slottet i synnerhet närmare målet. De tillåter ju Luleå att etablera spel i anfallszon vilket vi utnyttjar till att trycka på med forwards för att krympa försvarsboxen och sedan spelar vi upp till backar där framför allt Erik och lill-Nisse - ofta även Klasen, söker få bra lägen för att smälla på med slagskott. Och där har vi spelare som fightar sig in framför motståndarnas vakt för att framför allt skymma men också styra puck och hugga på returer.
Det fungerar ju ofta hyggligt och vi får in de mål vi behöver, eftersom vi själva släpper in så få mål.
Men mot HV och nu mot Trottarkanten räckte det inte.
De fick själva ganska få chanser, men när de fick dem utnyttjade de dessa. Deras chanser kom vanligen genom lyckade spelvändningar och kontringar där ett överraskat Luleå inte hann med varpå motståndarna kunde komma t ex 3 mot 3 eller 2 mot 2 och med massor av öppen is för snabba pass till spelare som - om de fick chans - var j-t duktiga att skjuta mål. Ofta - i de lägena - var motståndarforwards lite påhittiga med chansningar varefter de ofta tappade puck - MEN: när chansningarna gick hem innebar det kanonchanser. Vilket kunde räcka.
OK, mot Trottarkanten borde det lyckats ändå, men tre grava misstag av Erik, Sondräll och sedan Sondräll igen gav tre mål i baken mot skickliga motståndare och då lyckades Trottoaren slå oss.
Har vi nu det nya spelsättet att slå Luleå? Kommer fler motståndare med duktiga forwards att välja att knyta ihop sig försvarsmässigt som igelkotter för att utnyttja och explodera när de får chans att vända?
Kanske. Men samtidigt tror jag att Luleå kommer att bli starkare och kunna stå emot kontringarna bättre. Jag tror att flera av spelarna fortfarande är lite sänkta efter tidigare corona och det kommer att förbättras ju längre tiden går.
Samtidigt har vi tagit upp The Wall i mål och han har gjort succé men lite påverkar det nog backarna som gärna vill ge pojken allt stöd de kan. Mot Trottoarkanten, exempelvis, satte trottoarer två inledande mål i frilägen. De båda målen satt perfekt i krysset från mycket nära håll, och visserligen fick The Wall upp plocken där men bråkdelen av en sekund för sent. Tror att det påverkade spelarna. Senare, när trottoarer kontrade, t ex 2 mot 1, försökte Luleåbacken ta puckförande i stället för som de SKA göra - plocka bort den andre spelaren från att få pass - och låta vakten ansvara för den puckförande. Vid något läge blev The Wall också osäker på vad hans egen back skulle ansvara för och därför gick han inte ut 1-2 meter till för att bättre kunna försvara sig mot puckförande.
Jag tror att det där kommer att ordna sig under säsongen. Berguven och The Wall kommer att få backar som bättre kommer att hantera försvarsspelet och spelet MED vakten och det blir då rejält starkare. Plus att orken kommer att förbättras för de spelare som fortfarande är lite "post-covid".
Offensivt tycker jag att Luleås linor med Petter-Connolly-Hållander; Einar-Tyrvåinen-Brännis; Fabbe-Olle-Berglund/Mattsson ser väldigt bra ut nu och med all säkerhet kommer att bli än mer samspelta och giftiga. Dessutom att vårt PP blivit klart bättre med Klasen och mer rörliga medspelare.
Det som återstår är förstås linan Klasen-Ilomäki och DeSousa. Den har ju inte alls övertygat ännu och det är ju inte säkert att den kommer att fungera heller. Tiden får visa det, men annars måste ju Bulan fortsätta leta rätt omgivning för Klasen, för att på bästa sätt utnyttja Klasens spetskvalitéer. Lite bekymmersamt att det inte lyckats ännu, fastän Bulan testat flera olika linjekamrater med Klasen. Det kan iofs bero lite på att Klasen - efter sju år i Schweiz med deras hockey - behöver lite tid för att komma upp i ork och in i Bulanhockeyn igen. Vi får se.
Lite synd, förstås, att vi (klokt nog) varit försiktiga ekonomiskt. Annars kunde vi förstås i laget också haft med oss Jesper Sellgren och Konstantin Komarek, kanske också Pistol Pete; där de två sistnämnda kom till oss redan som 15-åringar och alltså är helt egna Luleå-produkter.
Men även om vi avslöjats och stortorskat lite på sistone tror jag på Luleå och fortsättningen den här säsongen. Vi komemr nog igång rejält med tiden.
Men räcker det mot Röglet? Det är jag inte alls säker på. Lite svar på den frågan får vi förstås redan på tisdag då vi har matchen Röglet-Luleå. Röglet med speluppehåll för covid kommer nu att spela hela sex matcher på nio dagar och man skulle väntat sig att de efter 17 dagars speluppehåll och post-covid-trötthet skulle få det svårt. Igår fick de ju faktiskt knappt stryk av HK Arslet , som de tämligen bekvämt spöat länge nu.
Men jag ser just nu på Röglet-Läjkers och ställningen 3-0 i slutet av andra perioden.
Och det är ett jäkligt bra Röglet, mot ett Läjkers som under hösten blivit allt bättre och definitivt tillhör toppen i SHÖL denna säsong, men som inte alls kommer åt Abbottarnas Röglet.
Luleå HAR ju faktiskt haft det lätt för Röglet tidigare, som om att Bulanhockey original vinner mot kopian. Men jag är inte säker på att det kommer att fortsätta. Det Röglet jag just nu ser spela hockey uppfattar jag som favoriter på tisdag - om de inte är trötta som följd av det frekventa matchandet för dem för närvarande.
Rätt hög risk att vi torskar andra matchen i rad alltså. Men det oroar mig inte så mycket, räknar med att Röglet och Luleå kommer att bli 2 av de 3 bästa lagen när SHL summeras framåt våren och slutspelet tar vid.