Luleå HF

Realisten: Men då förstår du inte sparkboll som nästan alla supportrar av sparkboll gör och vidare förstår du inte hockey som nästan alla supportrar av hockey gör.

Och det är därför du så ofta återkommer till hur länge sedan det var som Luleå Hockey fick ett glud och tar upp det gång på gång i stället för att glädjas och hylla hur fint Luleå Hockey lyckats senaste åren. Vilket innebär att du går in i diskussioner som du inte förstår; ungefär som skulle vi tala svenska och du swahili.

Jag förutsätter att du inser det. Kan du inte åtminstone intellektuellt sätta dig in i vad nästan alla andra begriper? Kom igen nu, nog klarar du väl det? Vad är det med hockeyn som får oss att älska den även om vi inte får gludet?

Vad är det t ex som får alla Timrets supportrar att leva med och drömma hockeyn fast de aldrig belönats med ett glud?

Kom igen nu, nog klarar du väl av det?

Sven.Savage: Kan du inte åtminstone intellektuellt sätta dig in i vad nästan alla andra begriper? Kom igen nu, nog klarar du väl det? Vad är det med hockeyn som får oss att älska den även om vi inte får gludet?

Kan du förstå hur det kommer sig att Hammarbys supportrar tycks trivas så bra med att följa sitt lag år efter år, trots att de bara vunnit ett enda glud på 125 år?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det beror säkert på följande: Ett antal 'uppgivna' idrottssjälar träffas på krogen och super sig dretfulla och skojar om eländet...

Det är väl ungefär så nära sanningen man kan komma.
Men de är säkert lyckliga på sitt vis dom också. De har säkert förlikat sig med situationen sedan LÅNG tid tillbaka. De har ju trots allt vunnit 1 gång precis som vi i hockey, fast år 2001.

Bajen placerar sig dock väldigt ofta ganska högt upp i tabellen fast UTAN ATT VINNA!!!..
Och det är väl den relativt höga 'medelstandard' som Bajen visar upp år efter år som garanterat är den avgörande anledningen till att deras supportrar inte resignerat för länge sedan. Likheterna med Lule Hockey är faktiskt slående, fastän det är två olika sporter vi snackar om.

Dock är det en liknelse som jag personligen inte tycker att det är speciellt angenäm att dra.

Två stycken 'ICKE'vinnare om man så säger... Så upplever jag det faktiskt, även när det kommer till Hockeyn och 'Vårat Gäng'...

Hammarbys hockeysektion däremot, den är Död och Begraven sedan give or take 35 år tillbaka i tiden... Detta trots att dom vunnit 8 '"SM'"Guld i Forntiden, 7 av dessa på 30- och 40-talen. Det sista guldet togs för 'blott' 71 år sedan...

Jag undrar i mitt stilla sinne vilken Hockeydivision Luleå spelar i, om vi 'fortfarande' ståtar med 1 ynka Guld år 2067??... Missförstå mig rätt, men jag tror INTE att det är i Sveriges högsta Hockeydivision, vad än den nu kan heta då...

Ska jag vara riktigt ärlig tror jag att vi måste vinna guldet tämligen snart, inom max 10 år fr o m nu, innan det genuina intresset bland våra inbitna supportrar på allvar kommer att svikta. Och då hoppas jag vid gudarna att Luleå om 10 år fortfarande spelar i högsta serien.

Märk väl, det här är mina egna spekulationer, vad som defakto inträffar, det återstår att se.

Men skulle det på något vis börja krisa med ekonomin, eller att vi 'gud förbjude' skulle åka ur SHL. Då vill det till att Jakob Porser på allvar, verkligen bidrar till ekonomin, annars befarar jag att det INTE kommer att bli speciellt 'angenämt'...

Sven.Savage: Det handlar nog för många om diffus lokalpatriotism. Eller att få en glädje i att känna samhörighet av andra skäl. Har upfattat att det finns en sorts glorifiering av bajen som nån sorts knegarlag bland en del tex trots att det finns gott om jobbare som är gnagare liksom skansenfolk med samma bakgrund. För mig och många Lulefans i förskingringen är kärleken till lageet ett uttryck för den diffusa hemlängtan då vvi av olika skäl släpar osss fram i sydbottenträsket. Men också en revanch för åren då man upplevde att alla Norrrborttniska hockeystjäärnor drog till AIK, Pölsan mfl fjollträsklag. Tex Salmingbröderna, Ullander, Lundström mfl.
Jaag kommer hålla på Luleå i vått och torrt tills jag ligger sex fot under jord oavsett antalet guld. För mig är det en principsak jag inte skulle sälja ut.
Visst fan skulle man gå bananas vid ett guld och visst fan var maan grymt besviken efter vårens snöpliga förlust i match sju, men jag kommer igen.
Nu var inte frågan ställd till mig.
Mitt svar tror jag gäller fler. I alla fall till vissa delar.
Har man börjat hålla på ett lag sviker man inte.
Beeror supporterskapet på antalet guld kan jag å min sida förstå att man vacklar i sin tro efter alla år.
Jag är kanske ute occh cyklar men mitt supporterskap gör att jag vet att jag har väbner överalllt som jag delar något med. Käleken till LAGET. Eller ute och cyklar var fel. Jag tänker annars är den som måste ha regelbundna guld för att glädjas i framgångar på olika plan mellan gulden.
Jag kan leka i fantasin med nya framgångar. Leva på hoppet. Liknar faan religiös sekterism om man ska vara lite självkritissk. Men sån äär jag :D haha