| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
· 
I mitten av nittiotalet hade Ulfven något tappat toppgreppet, medan Luleå allt mer etablerat sig som topplag de flesta år och kunde ha tagit en warulfsk resa.
Men i efterhand kom känns det som vändningen kom våren 1997, då ni överraskande lyckades ta första finalmatchen i Delfinen och därmed gludet.
Det som sedan hände var att Luleås ekonomi kollapsade efter att Osten köpt in spelare för pengar vi inte hade och även om vi lyckades hålla stilen några år hamnade vi i träsket bortåt femton år då vi väsentligen fick kämpa för att bli kvar i Elitserien överhuvudtaget.
Och lite överraskande lyckades vi. Har t.o.m. sluppit kvala oss kvar en enda gång de runt fyrtio år vi tillhört Elitserien SHL.
Men er fortsatta väg blev en annan. Tror att det till stor del avgjordes genom att ni långt innan några andra klubbar lyckades ersätta er gamla lada med bortåt bara fyratusen vid fullsatt med en ny och perfekt hall som ni dessutom lyckades bussa full med åskådare från alla delar av Wermland. Plus att ni lyckades köpa hallen för det extrema priset av 1 kr.
Med den ekonomiska makten hade ni resurser att hålla er i topp många år. Inledningsvis hade ni många starka spelare som kom hem efter år i NHL etc. Men det blev också lite Fiskrensfasoner och någon säsong fanns det bara en spelare som talade wermlömska i omklädningrummet, där 7-8 utrikiska språk dominerade. Fast då tycks ni ha skärpt till det och med lyckade sportchefer vänt till mer klokt agerande. Fast en stark ekonomi som grund har säkrat att ni konsekvent fortsatt tillhöra toppskiktet i SHL, även om det ofta med tiden blev mer serieframgångar än slutspelsvinster.
Luleå kom upp på banan igen med Rönken och Bulan och med en ny hockey där billigare spelare som utan att vara stjärnor lyckades lyfta oss till att utmana i topp, även om det inte räckte hela vägen. Efter Rönken kom några år då det gick lite sämre, men sedan Bulan kom hem och tog över har vi lyckats arbeta oss upp igen. 2020 var vi ju äntligen framme och vann grundserien överlägset, men fick inte spela pandemislutspel. Och därefter har vi senaste 3-4 åren försökt och varit nära fast ni tog oss i game seven 2022, och nu framöver kan man undra hur det fortsätter. Vi har ju Bulan, Skuggan, Limpan några år till men det har blivit en del trampa vatten.
Så, sammanfattningsvis. Tänker att i mitten av nittiotalet var Luleå kanske på väg att komma ikapp Warulfven men därefter har Ulfvens organisation och resurser varit överlägsna. Även om vi sportsligt utmanat då och då. Fast vi har förstås delat situationen att långt från Fjollträsk utmana huvudstadens vanliga inställning att kapa åt sig allt. Fast den är ju numera ett minne blott, när Fjollträsk inte ens är med och faktiskt ekonomiskt/sportsligt manövrerats ut av nya klubbar från Sydbotten som köpt sig upp i serien.
Hade nog trott att Luleå denna säsong skulle lyckats hålla sig i topp, men vi har inte lyckats hantera skadorna från Kempegate. Är rätt säker på att en sådan Judas inte skulle kunnat skada Warulfven nämnvärt. Ni skulle nog bara ryckt på axlarna och sparkat skiten.