MoDo Hockey

Bad_Brett: Skön diskussion, allt igångtriggat av att Djurgården tänker skippa nationalsången innan match. Misstänker att vi snart får tillsägelse för forumockupation.

Ja, se ungdomen. Rörlig, uppvuxen i en globaliserad värld och sugen på att ta del av de möjligheter som de via nätet fått sig till livs. Svårt att göra något åt. I a f om vi pratar på nivån spela nationalsången oftare, eller dra med dom upp till fjällen. Det krävs lite mer än så. Jobb, t ex. Men i den mån det finns sådana är dom ofta av temporär natur. 'Flexibilitet på arbetsmarknaden', brukar det visst kallas. Och när man nu kan krävas flytta från Arvidsjaur till Malmö efter en kort tids arbetslöshet för någon projektanställning...varför stanna där?

Sen har du rätt i amerikaniseringsproblemet, om man nu ser det som ett problem. Jag tycker att det är trist och, absolut, fördummande. 'Va, måste inte polisen varna om att man har rätt att tiga, och att allt man säger kommer att användas i, öh...court of law?'. 'Varför har inte jag blivit selectad för jurytjänst?' osv. Pinsamt, men det är väl återigen en baksida av att vi har en stor kulturell öppenhet. Tyvärr för enkelriktad åt USA till.
Men om vi hade det som i Tyskland eller Italien, och dubbade alla filmer eller kraftigt begränsade andelen utländskt som visades på TV:n, så...vore Sverige något annat.

Men det finns ju paradoxer i den här kulturella identiteten, eller patriotismen om man så vill. I Sverige är det ofta samma krafter som vill begränsa invandringen som samtidigt vill stärka den nationella identiteten. Tittar man på USA då, som är ett utmärkt exempel på den mer extrema patriotskalan, har dom samtidigt en extrem invandring. Eller snarare - hela landet består av invandrare och nybyggare. Folk slåss om dom där green-cardsen. Ja, även svenskar. Tacka Hollywood för det.
Att man där behöver - eller tycker sig behöva - en stark, lättåtkomlig gemensam och samlande identitet är knappast förvånande. Om man sedan tycker att den är särskilt aptitlig och sund är väl en annan femma (och en annan diskussion).

Hursom, nu börjar det bli långt och med många fronter. Back to basics. Jag tycker att det känns fånigt att gå med en tröja som det står 'Sverige!' på, undantaget om jag ska på landskamp. Jag tycker nationalsången på en hockeymatch mellan Timrå och Modo är skitfånigt. Jag gillar vår - ytligt sätt - transparenta nationella identitet. Jag gillar också allt det som gör Sverige unikt, och de märkligheter i det här landet som vi tar för givna.
Jag gillar också att gnälla på Sverige, inte minst det faktum att vi har patetiskt korta somrar (tack och lov har vi långa hockeysäsonger, vilket kompenserar en hel del).
Jag gillar däremot inte att vi blivit sossemoderater allihop, och att vi i takt med klyftornas ökande i sedvanlig ordning pissar på dom längst ner. Inte minst är det osmakligt hur dom längst ner också i så hög grad nu pissar på varann, ivrigt påhejade av en alltmer ängslig medelklass och handlingsförlamade politiker. Men: d e t är verkligen en helt annan diskussion.

Bragd-Birger:

Ja, det är bäst vi avslutar här. Några korta kommentarer bara:

- Vad beträffar integrations- och flyktingpolitiken så har vi (läs: Socialdemokraterna) misslyckats kraftigt. Människor med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade i statistiken för överfallsbrott, men detta tystas ner, vilket har lett till att folk har missnöjesröstat in Sverigedemokraterna i Riksdagen. Givetvis skall det börja tjatas om rasism och dylikt istället för att belysa det verkliga problemet. Det ironiska är att när jag pratar med invandrare som bor i de värsta områderna, är de i regel väldigt positiva till att minska invandringen eller stänga gränserna.

...Och det är nu folk i allmänhet kläcker ur sig någonting i stil med: "Det är de ekonomiska klyftornas fel!" Eller inte. Tvärtom har det pumpats in snuskigt mycket pengar i de drabbade områderna, så mycket att hela familjer har kunnat leva gott på bidrag och aldrig behövt oroa sig över att lära sig språk eller skaffa sig ett jobb. Ungarna blir rastlösa och söker sig till dåliga förebilder. När Björklund sedan förslår det som är absolut bäst för dessa individer, nämligen att införa språktest, så insinuerar folk att han är rasist. Se människor, herregud.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör att det är så spännande med att dra upp klassfrågor. För det måste det ju vara, eftersom folk fortsätter med det, trots att det inte finns några större klasskillnader i Sverige. Eller, jo, det finns det ju, för att jag har bara råd med ett radhus och en Volvo, medan kungen bor på Drottningholm och kör Ferrari. Det är ju ändå höjden av orättvisa enligt många. Att majoriteten av jordens befolkning skull offra sin ena fot för att leva som Sveriges underklass är ingenting vi reflekterar över.