MoDo Hockey

7633: För dig verkar det kopiöst lätt. Visst är Svartvadet ytterst ansvarig, men att bara klandra honom blir ju direkt löjligt. Jag håller hans överlägset största misstag att ta hit Huras. Det var en giganstisk miss. Sedan tror jag att Svartvadet fick lita på kontakter när det gäller flera av spelarna. Exempelvis Lapierre som tvillingarna Sedin spelat med i ett och ett halvt år. Det finns inget tidsmaskin som Svartvadet kan ta och se en sådan spelare live och intervjua honom flera gånger. Han måste lita på folk i sin närhet.

Det går absolut att klandra honom för en hel del, men att liksom hålla honom ansvarig för allt är bara löjligt. Han kan väl fullständigt omöjligt veta hur Wilson och Lapierre skulle fungera med AJ? Eller menar du att han skulle varit synsk och värvat spelare som passar med en tränare som inte ens fanns på marknaden när man skulle värva spelare?

Dvs, det går absolut att kritisera Svartvadet. Mest för Huras. Man kan ha synpunkter på hur lite han kommunicerar med media. Man kan säkerligen hålla honom lite ansvarig för en del andra saker, men han är långt ifrån ensam bov. Jag tror att allehanda väljer att inte kritisera honom alldeles för mycket för man vet vilket jobb han ändå lägger ned och hur mycket han jobbar för det här. Man har säkert pratat "off the record" med Sundström och många andra.

Men som sagt. Svartvadet är ytterst ansvarig och ska absolut ha kritik. Att värva Huras var nog den sämsta värvning vi någonsin gjort. Visst var exempelvis Morison en ännu sämre värvning, men han fick absolut inte samma katastrofala konsekvenser.

Visst fan är det tråkigt med Victor - att han lämnar den enda klubb han har representerat. Man kan väl säga att Victor är en symbol och ett resultat av egoism, av egennytta. Han ser till sin egen vinning och sin egen nytta före laget och klubben. Det är själva definitionen av egennytta - att se till sina egna behov och sina egna önskningar före andras.

Fast egentligen går det inte klandra Victor. Han följer bara en strömning som länge varit i samhället. Det sägs att Sverige har gått från att ha varit ett samhälle med utpräglad samhörighetskänsla till ett individualistiskt. Detta sitter också ihop med att vi blivit allt mer mångkulturellt. Det går inte att vara lika i ett samhälle där allt blandas

Egentligen har Ö-vik och MoDo varit befriat från individualism, hela Ö-vik har släpat efter 10 år och fortsatt att vara heterogent där alla åt kokt potatis och röstade på sossarna. Medan denna utveckling kom till södra Sverige och huvudstan i början av 2000-talet och manifesterades genom att regimskiftet 2006, har Ö-vik fortsatt att se ut som det gamla kollektiva Sverige.

Nu har även Ö-vik fullt ut tagit steget till individualismen där inget är heligt, där inget fast och beständigt, där alla gör det som gynnar dem bäst. Även Victor Olofsson. Victor fick bli symbolen för individualismens seger över det kollektiva.

Jag tror vi är ganska många som högaktar denna individualism och egennytta i jämförelse där allt är lika och ingen sticker ut. Men jag måste säga att jag avskyr den när jag ser vad den gör med vårt MoDo. MoDo tillhör med största säkerhet förlorarna i denna tävling.

Borta är tiden då vi såg spelare som bedyrade klubben sin kärlek. Tjugoettan var nog den siste som hade ett hjärta som inte gick att slita ut. T o m Sedinarna tänker på sin egen välgång före vår.

Jag kan ha fel, vilket jag ofta har, men om vi nu inte ens klarar av att behålla de som har MoDo som moderklubb och inte heller klarar att locka till oss hyggliga legoknektar. Vad kommer det då bli av?

Kanske har jag fel, kanske är det som de säger - att hockeykulturen är starkare än på andra ställen, och kanske kommer tiden ändras så att kärleken till det gemensamma blir större än sin egen vinning.

I morgon är det åter igen ödesmatch mot Rögle