Hoppas att det finns dom som vill/kan o har tid att genomföra denna briljanta plan.
Vill inte att det bara spånas o sen blir det återigen pannkaka o skit av allt.
Redigerad kommentar
Jag föreslår att vi skapar en "riktig" supportersida där man alla supportrar kan sluta samman under samma paroll.
Där man kan bidra ekonomistkt ialla dess former, jagar nya medlemmar och sponsorer, och kommer med nya fräscha ideér hur alla kan hjälpa till att stödja föreningen.
Med rätt upplägg och engagemang så tror jag att det kan bli succé.
Timrå Isstadion: Jo, det är klart man ska göra det egentligen, det krävs inte mycket. Det jag syftar mest på är den energi som man la på det hela, vilken jag tyckte kändes missriktad.
Men så är jag en sån som vrider mig i plågor efter matcher som den, framförallt om man är på plats. Att laget ska tacka klacken är det absolut sista jag bryr mig om.
Kan någon förklara VARFÖR den allmänna uppfattningen är att vi inte skulle ha en suck att åter ta steget upp i ES inom de närmsta 10-20 åren? Det är inte 80-tal längre.
Varför ska det hela tiden bölas så jävla mycket? Varför har Timråsupportrarna så oerhört lite stolthet i kroppen annat än när det ska munhuggas med Modoiter?
Om det nu kommer ta 10-20 år, hur kan en förening som Rögle åka ur för att sedan gå upp igen två säsonger senare?
Det är just detta som stör mig allra mest med att vara Timråsupporter. Denna konstanta passivitet, att sitta och bara titta på samtidigt som föreningen förfaller. Det är ett jävla gnäll på ledningen på INTERNET, men inga krafttag tas. Årsmötet är lika glesbefolkat som vanligt. "Jaha, det var ju kul att få tillhöra Elitserien ett tag. Men nu är det över. Då får det vara så."
Vart är glöden? Det är inte direkt så att vi är en förening utan anor och kultur. Vi har ett försprång gentemot andra, färskare, klubbar. Vi har tillhört Elitserien i 13 år. Det har hunnit byggas upp ännu en generation med Timråsupportrar som garanterat är större än den som fanns innan vi gick upp. I Sundsvall så är Timrå IK det självklara laget att hålla på bland kidsen. Så var det inte under 90-talet.
Åren med Lill-Kenta var roliga, men jag vettefan om dom inte förstört ännu mer. Detta tjat om ödmjukhet har förstört hela föreningen känns det som och då syftar jag mest på supporterskaran. Det skadar inte att våga vara uppkäftiga. Det är just detta som gör att jag aldrig någonsin trott att vi skulle kunnat vinna SM-guld, trots stolpträffar och tappade skenor i SM-slutspel. Vi viker ner oss. Tappar vi inte skenor så hittar vi andra vägar att förlora. "Timrå IK är det svenskaste vi har" brukar jag tänka ibland.
Det är nog ungefär här som jag känner att degraderingen kommer göra nytta. Om man löser ekonomin (med eller utan vår hjälp) så har vi en god möjlighet att få tampas i toppen av Hockeyallsvenskan och bygga upp ett självförtroende igen. Då kan vi våga börja ställa krav igen. Jag vill aldrig mer förknippa Timrå IK med snällhet och artighet. Jag vill aldrig mer se klacken stå och applådera laget efter en förlust där man vikit ner sig. Om vi aldrig tillåter oss att visa äkta känslor så tror spelarna att vi inte bryr oss. Dom, legoknektarna som gör 1-2 säsonger här, blir mer besvikna efter en förlust än vad vi supportrar blir.
Vi, vi sitter och grinar över att inte spelarna tackar klacken efter en mycket oroande förlust borta mot Västerås. Hur i helvete kan man som klackmedlem känna besvikelse över en sådan sak? Det är ju DU som supporter som ska älska den här föreningen allra mest. Du ska vilja spotta på laget efter en sådan förlust, istället så vill du se ett gäng gamnackar pliktskyldigt stå och klappa med klubban i isen för då är du nöjd. Jag hatar att det blivit såhär.
Greven: Kör kampanjen som en tävling, vem värvar flest vänner, kollegor och bekanta..
För att travestera Winston Churchill:
Vi skall kämpa till slutet. Vi skall kämpa i regionen, vi skall kämpa i hela landet bland utflyttade Timråvänner, vi skall kämpa med växande självförtroende och bli starkare och starkare. Vi skall bedriva kampen på arbetsplatser, internetforum, facebook, twitter, bland grannar, på stan, ute i stugorna eller höghusens betong. Vi skall aldrig ge upp!!
Redigerad kommentar
Redigerad kommentar
Knylan:
Otroligt bra förslag tycker jag. Jag kan också tycka att föreningen är för dålig på att fånga upp massornas engagemang.
Nu när vi sitter i halvchock med en degradering så anser jag att det är läge att samla alla supportrar mm som verkligen brinner för TIK och dra igång en projekt "Återtåget".
Föreningen bör i samma läge satsa stenhårt på den egna juniorverksamheten och skapa en långsiktig satsning modell Skellefteå. Tydliga mål rakt igenom föreningen med stenhård träning och kompetenta tränare.
Vi supportrar, även tillsammans med föreningen om det behövs, bidrar med insamlingar, auktioner(jag har Peckas målvaktsklubba) mm. Kanske kan de olika supporteravdelningarna samlas ett par ggr per år och göra ngt jobb(sätta plant mm) med avsättning till klubben) med efterföljande samkväm.
Varför inte göra sponsorinsamlingar bland supportrarna, många har egna företag och många fler känner andra som är företagare. Många bäckar små...
Jag tror att om ska Timrå IK komma tillbaka till toppen av hockeysverige så behövs både ett nytänkande(proffstänk) i föreningen och att vi supportrar sluter upp långsiktigt.
Man kan fundera egentligen på hur många som har Timrå IK som sitt favoritlag i hela landet. 10000? 15000? 25000? Vidare, hur många av dom är så pass hockeyintresserade och måna om klubben att dom kan tänka sig bidra med en slant för att få klubben på fötter. 5000? 7500? 10000? Säg att var och en autogirerar minst 100 kr per månad. 7500 personer x 100kr = 750000x 12 = 9 miljoner på ett år. Det är inte kaffepengar direkt. Dra igång en kampanj för detta, många bäckar små blir en stor jävla Indalsälv till slut!
orion:
Medan en annan har jobbat gratis i flera år. Är jävligt less på det nu. Slanta upp den som vill ha ens tjänster, annars får det vara...
Knylan:
Jag ställer gärna upp på något sätt för jag är jävligt mångsidig. Men då får föreningen vara beredd att betala för dessa tjänster också. För jag är dödligt less på att jobba gratis till höger och vänster vid det här laget...
Jag tror som så att OM det finns någon som helst stake i den här Supporterskaran så kommer den visa sig nu. Vi har i åratal agerat självömkande och har som jag ser det inte gjort det minsta för att hjälpa föreningen, bortsett de värvarkampanjer som genomförts från klubbhåll.
Timrå IK har en stor Supporterskara som innefattar människor av ett brett spektra av kompetens. Vad är det som behövs för att vi ska samlas kring någonting? Är det så enkelt som att det bara fattas någon som kan fungera som ledare? Så fort det serveras ett sätt att hjälpa klubben så nappar ju folk per omgående.
Jag har varit med i den här svängen nu sedan omkring 2000/2001, under den tiden så har man stött på massor av människor tillika medsupportrar som sitter på massa kunskap inom vitt skilda områden. Det finns folk som kan göra musik, redigera film, revision, göra fullständiga arenaskisser, köra lastbil, måla, skriva m.m. Kreativitet finns. Kunskap finns. Det finns Supportrar till klubben som har ekonomiska tillgångar av modell större.
Vi måste på något sätt hitta ett sätt att organisera upp dessa krafter, att sitta här på ett internetforum kommer vi tyvärr inte så långt med i ett större perspektiv. Jag har tidigare känt att det är Supporterklubben som behövs styras upp, men jag vet inte. Kanske är det så att man ska fortsätta låta SK bara syssla med frågor som bara rör Supporterrelaterade frågor så som resor och läktarkulturen. Att låta det stanna där. Som sagt, jag vet inte.
Man kommer behöva strama upp organisationen hos Timrå IK ännu mer nu och det är där Supportrarna kommer in i bilden. Som sagt så behövs det bara en tydlig grej att stödja så gör folk det, i regel. Nu vet jag inte hur många medlemmar Timrå IK har, men låt säga att det är 1000. Skulle man då sätta upp som mål att få in 3000 tills kommande säsong så tror jag att man skulle nå det väldigt enkelt om man bara kunde kommunicera på rätt sätt.
Det man verkligen skulle kunna göra är att sätta upp ett tydligt mål kring säsongskortsförsäljningen. Så fort det finns en barometer att gå efter så blir folk taggade, som med värvarkampanjerna. Där måste det kunna gå att göra något, som dessutom också kan tilltala exilsupportrar som mig själv. Är man exilsupporter så serveras man inte många andra alternativ än att köpa souvenirer på postorder. Det kanske går att styra upp ett exilsupporterssäsongskort? Jag vet inte hur en sådan idé ska utformas riktigt, men klart är att exilsupportrarna är en i stort sett helt outnyttjad resurs. Kanske ett symboliskt säsongskort?
Nu vet jag inte hur många säsongskort som såldes inför denna säsong, men känslan är väl att den siffran låg kring 3500 eftersom publiksiffran oftast landat omkring 4000. Tänk om man kunde nå 4000 sålda säsongskort inför kommande säsong?
Jag har svävat iväg nu, men dit jag vill komma är att det måste organiseras upp något som kan vara ett substitut till SK och som kan bistå föreningen Timrå IK med hjälp. Som kan hjälpa till att bistå Timrå IK med hjälp på de områden där man kommer behöva skära ner eller där personalen inte räcker till. Kanske är det en arbetsgrupp inom SK eller så är det något fristående. Huvudsaken är att det börjas ta initiativ.
Så som det fungerade förr innan man började ta Timrå IK för givet.
MOBILT
· · 
- Öka antalet medlemmar.
- Månadsgivare (till ungdomssektionen eller föreningen som helhet?).
- Spelarjakt/framtidsfond.