jå1:
Känns väl inte som Lantz var värdelös ... Det är ju världsrekord av backen
( jag bryr mig inte vem det var ) att tappa pucken i egen zon efter 5 sek i tredje .
Sen kommer Norja in och ska rädda matchen och håller nollan i nästan 5 minuter .
Redigerad kommentar
För någon vecka sen skrev jag att Roger Forsberg inte gett mig ett enda dåligt intryck på hela hösten. I kväll kom det. Det finns så mycket som felar, så mycket som är så satans bedrövligt, man fullkomligt bajsar ner sig efter Lövens första reducering, men det som upprörde mig allra mest är att man tar ut Lantz. Jag kan inte begripa det.
Okej, Lövens 0-1 är en usel tabbe. Han tror förmodligen att det ska komma ett bättre skott och blir ställd när det blir en värdelös isare. Vi lyckades kvittera den tabben. Sen börjar drällandet i tredje. Mattias Nilsson ställer till det och Löven gör 2-3 direkt. Ett mål Lantz är mycket nära att ta. Sen ställer man till det så att Löven fullkomligen kan krascha mot vårat mål och 3-3 kommer. Hög fart och kontring, mycket svårt att göra något åt.
Jag förstår Forsbergs tanke i att han måste göra något och tar då till den enklaste varianten i att byta målvakt efter två snabba insläppta mål. Men det man samtidigt inser är att nu är vi verkligen fast med Norja grundserien ut. Utan att det på något sätt var Lantz fel. In kommer Norja och dräller in 3-4 efter bara några minuter genom att ÅTERIGEN inte kunna hålla tätt när det är brötigt framför mål. Det är helt obegripligt.
Mika Norja är en cancer. Mika Norja. Kräftan.
Knylan:
Tränarintervju innan match : Lantz får stå idag . Han har hoppat in och spelat bra ett par gånger . Vi vill ge honom chansen idag
Knylan: Vet ni, jag tror vi klarar en kvalserie. Alltså inte den uppåt - så starka mediciner tar jag inte - men den nedåt. Fyra lag ska upp, och trots att vi får med oss ett lag från HA så tror jag att man kan vara ett av de fyra främsta lagen. Men jag är inte övertygad. Backsidan är tunn som ett bakplåtspapper och målvaktssidan känns ännu sämre. Som forward i motståndarlaget måste man tänka "dom här kan vi göra mål på när vi vill".
Om man får önska så skulle jag önska att man kunde få tag i en back och en målvakt innan det stundande kvalet. Ekonomin må vara skral, men värvningarna behöver inte kosta en massa. För en back vars enda meriter behöver vara att han inte är en total säkerhetsrisk i egen zon och har ett tvåsiffrigt BMI kan inte vara svindyr. Och angående målvaktssidan så är situationen liknande.
Jag vill inte klaga på vare sig Lantz eller Ohre, men de ska inte behöva axla rollen som förstekeeper, den har Norja. Och Norja har det skrivits spaltmeter om härinne. Jag kan summera det med att konstatera att förhoppningarna inte infriades. När Norja blev kvar så var vi många som drog en lättnadens suck. Målvaktssidan kändes trygg. Vi hade fel. Under säsongen har Reideborn lånats in från Modo. Att ha honom på ett längre lån är nog omöjligt, med tanke på hur illa det går för Modo. Men det finns andra lag som har skapliga back-up-målvakter, både i Sverige och i Finland. Och vad gör Iilahti nu för tiden?
Visst, vi har varit inne på det här tidigare, och även jag har skrivit fraser som "vad kostar det att åka ur?". Kanske går man i samma fälla igen, men det är lite skillnad på kraven nu. Då handlade det om spelare av europeiskt toppsnitt. Nu handlar det om att låna in spelare som håller allsvenska klass över några månader för att slippa division 1.
Andra matchen i rad vi tappar en 3-1 ledning. Det är skit.
Målvaktsbytet förstår jag inte. Det är skit.
En rad kommande betydelselösa matcher kommer att slå hårt på en redan usel ekonomi. Det är skit.
Vargher85: Märkligt är det, som också andra skriver - att TIK långt ifrån kan antas ha den lägsta budgeten av lagen i denna serie. Vet inte hur det exakt är med det, men jag kan tycka att den här hemvävda satsningen var spännande, men det tycks som att den tyvärr har slagit fel. Vem vet, kanske skillnaden mellan succe (SAIK, BIF och andra lag på randen av katastrof) och fiasko (TIK i år) är liten. Tänk om junisarna hade fortsatt att utvecklas! I alla fall jag hade tankarna på ett topplag i år - när vi fick behålla hela den unga truppen med en så fin avslutning. Kanske fanns det inget annat val. Men kanske är det också så att det blev en prestige-sak. "Vi skall minsann inte lägga en spänn på en enda finne eller transatlant". Hursomhelst: Det gick åt helvete - för att uttrycka sig milt.
Kanske är en serie naivare än vad man trodde. Kanske är det tyvärr så att i dagsläget är det satsningar på kortsiktig spets som som funkar annat än i undantagsfall.
Några exempel på detta:
VÄXJÖ: En vederstyggelse i svensk hockey! Året de gick upp vill jag minnas att de inte hade ett vettigt anfall i Kvalserien, men lyckades Lasse Falka sig upp i ES på nått makalöst märkligt sätt. Året efter, det första i ES, tog det mellan 15-20 omgångar innan en svensk spelare gjorde mål. Jag kommer ihåg att TIK fick stryk i en match i Växjö, där Växjö inte var ur egen zon på tre minuter (!!!!). Och då var TIK usla det året. De har byggt hela sin beklämmande satsning på kommunala bidrag och en kader transatlanter som levererade när det gällde. Nu räknas de som "en av de stora". Jag mår dåligt på riktigt över detta. På riktigt alltså.
ÖREBRO: Ett medelmåttigt lag som fick en lidersk knäpp när det gällde. Sedan dess lallar de runt nästan som om de vore ett riktigt elitserielag. Seriöst???
LEKSAND. Se tidigare inlägg. Kommer näst efter Union Carbide på listan över mest osympatiska företeelser i mannaminne.
ASPLÖVEN, VIK, RBK, och 90% av de övriga HS lagen: Värvat transatlanter. Ganska få som floppat - om jag får säga det själv. verkare funka.
Jaha - vad blev det av detta då? Ett utfall av dålig förlorare - ja - jag medger det. Men också en beskrivning av hur det kan skilja så lite mellan succe och fiasko.
Lite otur
Det kunde ha flugit.
Det kunde ha blivit en Brynäs eller en SAIK.
Vi kunde ha fått bingo, men istället fick vi en nära nog obegripligt dålig utveckling på Wedin, Öhrn, Boyce, Berglund etc. Typiskt TIK kanske...
Jag tror ärligt talat inte att jag fixar detta längre. det måste finnas en botten. Det fanns gånger i mitten av 2000-talet då jag gick ner mig över förluster mot Rögle, SSK eller Mora - Då man liksom trodde att botten var nådd.
Nu pratar vi RIKTIG botten. Marianergraven. 11000 meter.
Seriöst. Kan vi åka ur? Kan vi överleva om vi hänger kvar?
Men viktigast av allt. Ska man må så här? Avhängda ur HA vid jul? Ska man tugga i sig det?
Beyond here lies nothing.... (Bob Dylan)
Redigerad kommentar
Kongo: Jag har svårt att se våra "bra förutsättningar" för ett framgångsrikt kval. Jag ser en målvakt som inte håller måttet, dåligt självförtroende i laget, coachningen ett frågetecken, ekonomin m.m.
Hoppas dock att dina syner är bättre än mina.
lincoln: Jag diskuterade lite av det du tar upp med farsan för bara några timmar sedan. Jag tycker inte att det är något fel på den hemvävda satsningen. Emil Pettersson och Ludvig Nilsson är två av våra bästa spelare. Jag gillar Didrik Strömberg och även om spelare som Berglund, Boyce, Wedin och Öhrn inte har haft en spikrad utvecklingskurva så är de habila spelare på den här nivån. Att laget inte fungerar beror på andra saker.
För att inte älta gammal skåpmat om en tunn backsida och Norja, så ska jag ta ett annat problem, kopplat till vår bristande trupp. Av vilken anledning ska man hålla på och värva/låna en massa fånar som inte platsar i sina SHL-lag? Skillnaden mellan serierna är inte så stor och en spelare som inte platsar i SHL är inte bättre än att han tar en plats i fjärde- eller möjligen tredjekedjan i ett allsvenskt lag. Titta bara på spelarna som gjorde ett par matcher i Timrå under åren i Elitserien.
Jag är lite sugen på en annan värvningsstrategi. Visst, jag är inte mer än en inbiten ep-onanist, men för den sakens skull behöver man inte vara helt korkad. Och jag tycker att man absolut ska fortsätta att släppa fram egna spelare, men komplettera med spelare underifrån och inte överskottet från SHL. Johan Persson och John Westin är två riktigt lyckade värvningar från division 1. Här pratar vi om spelare som kan producera och bidrar med tyngd. Och är det någonting jag saknar i dagens Timrå är det just tyngd. Det känns ofta som om man väger alldeles för lätt i närkamperna.
Jag skulle kunna fortsätta att älta det här, men jag tror jag har gjort min poäng redan. Men då vi ändå är inne på Dylan-spåret-.
Nothing really mathers much, it's doom alone that counts.
MOBILT
· 
· 
