Det är tråkigt att nästan ett år innan kunna konstatera följande fakta. Timrå IK kommer att behöva kvala sig kvar i eliten 2003. Egentligen kan man bryta ned detta inlägg till en sats om tre korta men kärnfulla ord, nämligen "brist på pengar". Vari denna brist har sin grund är inte så svårt att räkna ut - brist på idéer och tid.
Timrå IK förfogade säsongen 2001/02 över ett hyfsat gäng med en fixstjärna - Henrik Zetterberg. Nästa säsong är denna fixstjärna ett minne blott och hålet gapar tomt, mycket tomt. Denna säsong var elitserien begåvad med ett lag helt utan mening och mål, AIK, där klubbens själ lyfts bort och ersatts av juniorer och bedrövliga finnar med en handfull lysande undantag. Vidare fanns Södertälje och Linköping, nykomlingar vars spelartrupper inte direkt skrämde. Vad finns inför nästa säsong? Leksand har lagt in full gas och intresset och pengaflödet ökar successivt. Vilka andra räddningsplankor finns? Mitt svar blir - troligen inga. Pengakarusellens vindlingar ökar takten för varje säsong. Frågan är mycket enkel, kommer Timrå IK att hänga med?
Här är det viktigt att inse att vi är relativt sett nykomlingar i eliten och knappast kan räkna med att förfoga över en massa professionalism när det gäller den kommersiella satsningen. När man har skyllt på det och inser att vi nu förbereder oss för den tredje raka elitseriesäsongen växer en annan bild fram. Timrå IK är en förening som har en klubbchef som dagen efter kvalseriens slut påpekar att nästa säsong skall föregås av ett sparsamt upplägg med inriktning på att vi är ett bottenlag. Vad sänder detta för signaler till våra sponsorer? Jo, att vi är förlorare som inte strävar uppåt. Vem har intresse av att vara sammankopplad med förlorare och dessutom bidra med pengar till verksamheten? När man spelar i allsvenskan kan man i viss mån tänka snålt och ändå satsa. Ska man spela i elitserien måste man attrahera helt andra marknadskrafter. Man måste i sponsorers, massmedias och hockeysveriges ögon vara vinnare.
Vilken strategi ska man då ha? Ja, tiden talar emot oss. Det är nu mitten på april och spelartruppen och ambitionerna ser märkbart tunn ut. Vi har ingen tränare. Detta är oerhört upprörande - hur många spelare vill spela i en klubb där man inte vet vem som kommer att styra skutan? Hur marknadsför vi Timrå när kontakter tas med potentiella spelare? Timrå är en av Sveriges fattigaste kommuner, vi har en fallfärdig hall och inga visioner?
Nu krävs uppryckning och en helt annan inställning. Supportrar har vi, även om organisationen runt omkring är undermålig. Dock är det också ungefär allt. Vi måste satsa mycket större - göra en enorm rannsakelse.
Gooode: jag skulle säga att några av anledningarna är:
1) vi har en alldeles för dålig gameplan. Vi forecheckar inte alls intensivt, backarna släpper blå, vi bygger anfallsspelet på att dumpa puck. 2) JJ hade en usel kväll. Trist, men sånt ... | #Läs mer ·
· 
Det är tråkigt att nästan ett år innan kunna konstatera följande fakta. Timrå IK kommer att behöva kvala sig kvar i eliten 2003. Egentligen kan man bryta ned detta inlägg till en sats om tre korta men kärnfulla ord, nämligen "brist på pengar". Vari denna brist har sin grund är inte så svårt att räkna ut - brist på idéer och tid.
Timrå IK förfogade säsongen 2001/02 över ett hyfsat gäng med en fixstjärna - Henrik Zetterberg. Nästa säsong är denna fixstjärna ett minne blott och hålet gapar tomt, mycket tomt. Denna säsong var elitserien begåvad med ett lag helt utan mening och mål, AIK, där klubbens själ lyfts bort och ersatts av juniorer och bedrövliga finnar med en handfull lysande undantag. Vidare fanns Södertälje och Linköping, nykomlingar vars spelartrupper inte direkt skrämde. Vad finns inför nästa säsong? Leksand har lagt in full gas och intresset och pengaflödet ökar successivt. Vilka andra räddningsplankor finns? Mitt svar blir - troligen inga. Pengakarusellens vindlingar ökar takten för varje säsong. Frågan är mycket enkel, kommer Timrå IK att hänga med?
Här är det viktigt att inse att vi är relativt sett nykomlingar i eliten och knappast kan räkna med att förfoga över en massa professionalism när det gäller den kommersiella satsningen. När man har skyllt på det och inser att vi nu förbereder oss för den tredje raka elitseriesäsongen växer en annan bild fram. Timrå IK är en förening som har en klubbchef som dagen efter kvalseriens slut påpekar att nästa säsong skall föregås av ett sparsamt upplägg med inriktning på att vi är ett bottenlag. Vad sänder detta för signaler till våra sponsorer? Jo, att vi är förlorare som inte strävar uppåt. Vem har intresse av att vara sammankopplad med förlorare och dessutom bidra med pengar till verksamheten? När man spelar i allsvenskan kan man i viss mån tänka snålt och ändå satsa. Ska man spela i elitserien måste man attrahera helt andra marknadskrafter. Man måste i sponsorers, massmedias och hockeysveriges ögon vara vinnare.
Vilken strategi ska man då ha? Ja, tiden talar emot oss. Det är nu mitten på april och spelartruppen och ambitionerna ser märkbart tunn ut. Vi har ingen tränare. Detta är oerhört upprörande - hur många spelare vill spela i en klubb där man inte vet vem som kommer att styra skutan? Hur marknadsför vi Timrå när kontakter tas med potentiella spelare? Timrå är en av Sveriges fattigaste kommuner, vi har en fallfärdig hall och inga visioner?
Nu krävs uppryckning och en helt annan inställning. Supportrar har vi, även om organisationen runt omkring är undermålig. Dock är det också ungefär allt. Vi måste satsa mycket större - göra en enorm rannsakelse.
Vad vill vi?