Harryhaffa:Alltså, dig bli man aldrig klok på. Jag har läst ditt inlägg 7-8 gånger och begriper fortfarande inte vad du är ute efter.
För mig handlar det i grund och botten om kärlek till mitt lag. Timrå IK för mig är det självklara valet, oavsett sportsliga framgångar. Däremot finns en inre ambition att laget någongång - helst så snart som möjligt - vinner SM-guld så jag får suga på segerns sötma och känna stoltheten av vad den lilla kommunen kan åstadkomma.
Tiderna har faktiskt förändrats. Och jag med den - gud ske lov. Hade jag levt kvar med den patriotism som genomsyrade ishockeyn för sisådär 8-10 år sedan hade jag antagligen fått se Timrå IK spela division 3 hockey, om ens det. I och för sig har det säkert sin charm men förhoppningen att få se Timrå IK vinna något stort (som ett SM-tecken) gör att jag gillat omställningen och den väg hockeyn tagit 2008.
Naturligtvis ser jag framför mig att Timrå förblir det "lilla" hockeymeckat som vi trots allt är och att framgång hanteras på ett ödmjukt sätt. Det är jag också övertygad om att vi gör. Föreningen har trots allt skyndat långsamt och mestadels fattat kloka beslut på vägen. Klart att det finns betingelser som kanske kan ifrågasättas men i det stora hela har föreningen förvaltat "arvet" på ett utomordentligt bra sätt.
Om, jag säger OM vi skulle vinna SM-guld någongång inom överskådlig framtid så är min övertygelse att Timrå IK fortsätter att vara en klubb som har båda fötterna på marken och förblir den klubb som förstår sitt handikapp i jämförelse med många andra klubbar. Timrå är en liten kommun. Det får man aldrig glömma.
I en liten klubb, dit Timrå ändå räknas, så är det utomordentligt viktigt att varje beslut tas med noggrannhet. Enligt mitt sätt att se på saken så har få beslut som tagits varit felaktig. Men det ena utesluter inte det andra. Timrå IK kan vinna SM-guld utan en hel bunt av stjärnor. Vi vinner framgångar genom kloka beslut.
På den tiden som P-O Larsson var tränare i Timrå IK var han rätt person på föreningens tidsaxel, Kenta också. Nu är Challe tränare och sköter det alldeles ypperligt. Kloka beslut har skrivit den historien. Däremot vägrar jag tro att ett SM-tecken aldrig kommer att bli inristat i bucklan om vi inte får storhetsvansinne och värvar en massa stjärnor som klarar den bedriften...för att nästa år misslyckas kapitalt (eller dippar som du uttrycker det).
Så stollig kommer ingen inom föreningen att bli. Det är min uppfattning.
Kjamizzzzar
För vad har hänt med alla lag som vunnit sm? jo alla har fått dippar året eller fler efter det, Björklöven, Luleå, Modo, Fjölsunda, färjestad och HV, visst! Fjölsunda och färjestad har spelat många finaler, men nu då är dom med?
Tror det hänger ihop med, storklubb och prestations hyssteri, att vi är svenska mässtare vi ska t-fan visa att vi är bässt,,Vad händer jo ett lag är alldrig starkare än den svagaste länken, om så den svagaste länken sitter i styrelserummet, och leker företags ledare, med ett mål likt LM Eriksson eller liknande, som då resultaten uteblir gapar åt avdelningschefen, PRESTERA ELLER GÅ HEM!!! och avd chefen i detta fallet är offtas tränaren,.
Japp vi byter tränare smart ibland, får en tillfällig förbättring, för att återgå till ett förvirrat tillstånd av vliket system vi ska spela, ut och grisa det klarar alla lag, för byter de tränare tar de offtas gris spelade tränare som pelle B, och co,
För har man ett lag fullt med stjärnor, då är man illa ute, alla spelande stjänor i hockey himmlen, vill tillhöra första linan,,lätt skapa motsättningar då man har fler än fem,,,NÄ! sätt dit en tränare från start som vågar bänka de sk stjärnorna som inte presterar, då kommer resultaten,,och för mig fins bara en tränare som vågar det, och det är challe som fick spott och spe då han bänkade Jonte ifjol, och matchen efter då Jonte skulle spela så trissade han upp adrenalinet på karln så han höll själv på åka på en smäll,,
Men klart i kärlek och sport måste man våga chansa för att nå ett resultat,,så ett SM-GULD skulle inte vara helt fel:)