Harryhaffa:Alltså, dig bli man aldrig klok på. Jag har läst ditt inlägg 7-8 gånger och begriper fortfarande inte vad du är ute efter.
För mig handlar det i grund och botten om kärlek till mitt lag. Timrå IK för mig är det självklara valet, oavsett sportsliga framgångar. Däremot finns en inre ambition att laget någongång - helst så snart som möjligt - vinner SM-guld så jag får suga på segerns sötma och känna stoltheten av vad den lilla kommunen kan åstadkomma.
Tiderna har faktiskt förändrats. Och jag med den - gud ske lov. Hade jag levt kvar med den patriotism som genomsyrade ishockeyn för sisådär 8-10 år sedan hade jag antagligen fått se Timrå IK spela division 3 hockey, om ens det. I och för sig har det säkert sin charm men förhoppningen att få se Timrå IK vinna något stort (som ett SM-tecken) gör att jag gillat omställningen och den väg hockeyn tagit 2008.
Naturligtvis ser jag framför mig att Timrå förblir det "lilla" hockeymeckat som vi trots allt är och att framgång hanteras på ett ödmjukt sätt. Det är jag också övertygad om att vi gör. Föreningen har trots allt skyndat långsamt och mestadels fattat kloka beslut på vägen. Klart att det finns betingelser som kanske kan ifrågasättas men i det stora hela har föreningen förvaltat "arvet" på ett utomordentligt bra sätt.
Om, jag säger OM vi skulle vinna SM-guld någongång inom överskådlig framtid så är min övertygelse att Timrå IK fortsätter att vara en klubb som har båda fötterna på marken och förblir den klubb som förstår sitt handikapp i jämförelse med många andra klubbar. Timrå är en liten kommun. Det får man aldrig glömma.
I en liten klubb, dit Timrå ändå räknas, så är det utomordentligt viktigt att varje beslut tas med noggrannhet. Enligt mitt sätt att se på saken så har få beslut som tagits varit felaktig. Men det ena utesluter inte det andra. Timrå IK kan vinna SM-guld utan en hel bunt av stjärnor. Vi vinner framgångar genom kloka beslut.
På den tiden som P-O Larsson var tränare i Timrå IK var han rätt person på föreningens tidsaxel, Kenta också. Nu är Challe tränare och sköter det alldeles ypperligt. Kloka beslut har skrivit den historien. Däremot vägrar jag tro att ett SM-tecken aldrig kommer att bli inristat i bucklan om vi inte får storhetsvansinne och värvar en massa stjärnor som klarar den bedriften...för att nästa år misslyckas kapitalt (eller dippar som du uttrycker det).
Så stollig kommer ingen inom föreningen att bli. Det är min uppfattning.
250kg kärlek: Som jag tolkar det. För många "stjärnor" destå sämre soppa. En tränare som ser alla spelare som en spelare och inte favoriserar stjärnorna. Det gör att det blir ETT lag, inte enskilda individer som skall vinna matcherna. Titta bara på Brynäs, läste nyss att deras framgång berodde på att dom sluppit Brendl.
Så tolkar jag det, efter bara läst det en gång ( c :
söder över: Jag tänker att det här blir min sista kommentar i frågan (mest för att det inte riktigt leder nånstans). Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet man försöker missförstå och när argumenten börjar närma sig "ah men dom ... | #Läs mer ·
· 
Harryhaffa:Alltså, dig bli man aldrig klok på. Jag har läst ditt inlägg 7-8 gånger och begriper fortfarande inte vad du är ute efter.
För mig handlar det i grund och botten om kärlek till mitt lag. Timrå IK för mig är det självklara valet, oavsett sportsliga framgångar. Däremot finns en inre ambition att laget någongång - helst så snart som möjligt - vinner SM-guld så jag får suga på segerns sötma och känna stoltheten av vad den lilla kommunen kan åstadkomma.
Tiderna har faktiskt förändrats. Och jag med den - gud ske lov. Hade jag levt kvar med den patriotism som genomsyrade ishockeyn för sisådär 8-10 år sedan hade jag antagligen fått se Timrå IK spela division 3 hockey, om ens det. I och för sig har det säkert sin charm men förhoppningen att få se Timrå IK vinna något stort (som ett SM-tecken) gör att jag gillat omställningen och den väg hockeyn tagit 2008.
Naturligtvis ser jag framför mig att Timrå förblir det "lilla" hockeymeckat som vi trots allt är och att framgång hanteras på ett ödmjukt sätt. Det är jag också övertygad om att vi gör. Föreningen har trots allt skyndat långsamt och mestadels fattat kloka beslut på vägen. Klart att det finns betingelser som kanske kan ifrågasättas men i det stora hela har föreningen förvaltat "arvet" på ett utomordentligt bra sätt.
Om, jag säger OM vi skulle vinna SM-guld någongång inom överskådlig framtid så är min övertygelse att Timrå IK fortsätter att vara en klubb som har båda fötterna på marken och förblir den klubb som förstår sitt handikapp i jämförelse med många andra klubbar. Timrå är en liten kommun. Det får man aldrig glömma.
I en liten klubb, dit Timrå ändå räknas, så är det utomordentligt viktigt att varje beslut tas med noggrannhet. Enligt mitt sätt att se på saken så har få beslut som tagits varit felaktig. Men det ena utesluter inte det andra. Timrå IK kan vinna SM-guld utan en hel bunt av stjärnor. Vi vinner framgångar genom kloka beslut.
På den tiden som P-O Larsson var tränare i Timrå IK var han rätt person på föreningens tidsaxel, Kenta också. Nu är Challe tränare och sköter det alldeles ypperligt. Kloka beslut har skrivit den historien. Däremot vägrar jag tro att ett SM-tecken aldrig kommer att bli inristat i bucklan om vi inte får storhetsvansinne och värvar en massa stjärnor som klarar den bedriften...för att nästa år misslyckas kapitalt (eller dippar som du uttrycker det).
Så stollig kommer ingen inom föreningen att bli. Det är min uppfattning.
Kjamizzzzar