Jaha, vänner. En riktig mardrömsmatch detta. Hade erotiska drömmar om ett intensivt Timrå som skulle gå ut stenhårt, få utdelning och därefter kämpa ner Modo i ett knallhårt hockeykrig. Precis allt gick åt helvete.
Första målet får Moe ta på sig. Kräks snart på alla idiotuppspel som vi sett den här säsongen. Särskilt i inledningen av matcherna, och särskilt när det är Modos glödheta förstafemma på isen. 0-1 där var precis den starten Timrå inte behövde. Sen rätt ok spel i första, trots oerhörda problem att lirka upp Modos försvarsspel - som var något av det bästa jag sett i år. Och sen, som om det inte såg tillräckligt jobbigt ut, den där jävla straffen. Möjligt att domaren hade rätt. I s f är regelboken ett skämt. Hursom, 0-2 där var ju...fantastiskt. Det finns två typer av mål som är dom psykologiskt mest knäckande att få. I den här matchen fick Timrå njuta av båda två. Lyllos. Resten av matchen var en uppvisning i fantastiskt försvarsspel (Modo) och ett fantasilöst anfallsspel (Timrå). Och just det: PP var ju, hm...nej, jag finner inte ord.
Nej, som sagt. Detta var en riktigt jobbig förlust. Men: den här typen av matcher går det enligt mitt förmenande inte att dra några större växlar på. Modo är förmodligen ett av seriens absolut bästa - om inte det bästa - laget för tillfället. Timrå är det definitivt inte. Och hur jobbig än en förlust är i dagsläget, så är det inte den här matchen som gör att vi sladdar nere i den bruna regionen av tabellen. Den här för jag in under det visserligen obehagliga kontot (med tanke på att det var Modo vi spelade mot): förluster mot ett bättre lag.
Folk önskar sig en stabil back. Samma här, men om jag bara fick förstärka det här laget med en enda spelare skulle jag välja en riktigt vass förstecenter. Läget är riktigt allvarligt på den positionen. Pyrret verkar inte särskilt sugen på att lira där. Johan Andersson är helt ofarlig offensivt. Här trodde jag - och de flesta - på en mördarsäsong av honom. Tyvärr har han backat betänkligt sen i våras. Wandell längtar efter Pyrret. Hans offensiv tvärdog när dom splittrades. Återstår så juniorkedjan, och där finns enbart superlativer att ta till. Sammantaget: allsvensk klass på den positionen just nu. Tyvärr.
Nu kanske ovanstående ter sig något dubbeltydigt. Å ena sidan hävdar jag - the Huge way - att man inte kan dra några växlar på den här förlusten. Å andra sidan känner jag hur varje nerv i kroppen skriker: center! center! Jag tror fortfarande på det här laget. I grunden. Det är uppenbart att det inte - i dagsläget - är ett topplag. Den taskiga raddan av matcher har dock satt oss i en jobbig sits. På fyra matcher har vi tagit en trea, två tvåor och bommat en. Ett helt ok facit, men det räcker inte. Vi är fortfarande två, tre skitmatcher i rad från botten av tabellen. Att klättra upp från den här sitsen kräver jävligt mycket. Och så mycket är jag tveksam till om Timrå kan prestera.
Matcherna fram till uppehållet blir löjligt viktiga. Nu finns det bara poäng och segrar. Funkar inte det har Timrå inget val: man måste spetsa truppen.
Bragd-Birger: När du vill så visar du ju att du är en av HS bästa skribenter. Nåväl, som utomstående så undrar man ju varför Magnus Pääjärvi-Svensson inte matchas i er förstaformation? Hans skridskoåkning ställer ju till enorma problem för motståndarna och lite vassare medspelare än Jesper Samuelsson och Anton Lander (som må vara väldigt lovande, men han är ingen superstjärna än) så skulle det säkert kunna ramla in en hel del mål till följd av detta.
Ert stora problem när det gäller värvningar är att ni sitter med två jättelöner till Pärsinen och Hedström, den ene är konstant skadad och den andre underpresterar å det grövsta. De pengarna hade räckt till en riktig stjärncenter. Det hade nog nästan blivit över till en hyfsad back också.
- Förseelsen måste ske när pucken är utanför spelarens försvarszon (helt över den blå linjen) - Den anfallande spelaren måste ha puckinnehavet och kontroll på pucken. - Den anfallande spelaren måste ha hindrats otillåtet bakifrån. - Den anfallande spelaren måste ha gått miste om en rimlig målchans. - Den anfallande spelaren med puckinnehavet och pucken under kontroll Har ingen annan försvarare att passera annan än målvakten
Som jag fattade det måste domaren ha ansett att Warg aldrig fick chans att avsluta pga hakningarna av Lethonen. Men visst känns det lite billigt....
mikenomad: Oliver är ingen frälsare som kommer in och lyfter sig över de andra. Har sagt från start att han inte är NHL mässing, och det märker vi ju när han inte alls färgar i ett dåligt Montreal. Men ge han tid hos oss att utvecklas, få ... | #Läs mer ·
· 
· 
Första målet får Moe ta på sig. Kräks snart på alla idiotuppspel som vi sett den här säsongen. Särskilt i inledningen av matcherna, och särskilt när det är Modos glödheta förstafemma på isen. 0-1 där var precis den starten Timrå inte behövde.
Sen rätt ok spel i första, trots oerhörda problem att lirka upp Modos försvarsspel - som var något av det bästa jag sett i år.
Och sen, som om det inte såg tillräckligt jobbigt ut, den där jävla straffen. Möjligt att domaren hade rätt. I s f är regelboken ett skämt. Hursom, 0-2 där var ju...fantastiskt. Det finns två typer av mål som är dom psykologiskt mest knäckande att få. I den här matchen fick Timrå njuta av båda två. Lyllos.
Resten av matchen var en uppvisning i fantastiskt försvarsspel (Modo) och ett fantasilöst anfallsspel (Timrå). Och just det: PP var ju, hm...nej, jag finner inte ord.
Nej, som sagt. Detta var en riktigt jobbig förlust. Men: den här typen av matcher går det enligt mitt förmenande inte att dra några större växlar på. Modo är förmodligen ett av seriens absolut bästa - om inte det bästa - laget för tillfället. Timrå är det definitivt inte. Och hur jobbig än en förlust är i dagsläget, så är det inte den här matchen som gör att vi sladdar nere i den bruna regionen av tabellen. Den här för jag in under det visserligen obehagliga kontot (med tanke på att det var Modo vi spelade mot): förluster mot ett bättre lag.
Folk önskar sig en stabil back. Samma här, men om jag bara fick förstärka det här laget med en enda spelare skulle jag välja en riktigt vass förstecenter. Läget är riktigt allvarligt på den positionen.
Pyrret verkar inte särskilt sugen på att lira där.
Johan Andersson är helt ofarlig offensivt. Här trodde jag - och de flesta - på en mördarsäsong av honom. Tyvärr har han backat betänkligt sen i våras.
Wandell längtar efter Pyrret. Hans offensiv tvärdog när dom splittrades.
Återstår så juniorkedjan, och där finns enbart superlativer att ta till.
Sammantaget: allsvensk klass på den positionen just nu. Tyvärr.
Nu kanske ovanstående ter sig något dubbeltydigt. Å ena sidan hävdar jag - the Huge way - att man inte kan dra några växlar på den här förlusten. Å andra sidan känner jag hur varje nerv i kroppen skriker: center! center!
Jag tror fortfarande på det här laget. I grunden. Det är uppenbart att det inte - i dagsläget - är ett topplag. Den taskiga raddan av matcher har dock satt oss i en jobbig sits. På fyra matcher har vi tagit en trea, två tvåor och bommat en. Ett helt ok facit, men det räcker inte. Vi är fortfarande två, tre skitmatcher i rad från botten av tabellen. Att klättra upp från den här sitsen kräver jävligt mycket. Och så mycket är jag tveksam till om Timrå kan prestera.
Matcherna fram till uppehållet blir löjligt viktiga. Nu finns det bara poäng och segrar. Funkar inte det har Timrå inget val: man måste spetsa truppen.