Bragd-Birger: Det kan faktiskt vara så enkelt att det är först nu spelarna börjar förstå sina roller tillräckligt väl för att kunna vara mottagliga för den taktik som de matas med. Den tiden skiljer hela tiden från individ till individ. Vissa har lättare att anpassa sig till nya lagkamrater, andra har svårare.
Idag har vi 9 spelare på isen som inte var med i truppen förra året. Därtill Sonnenberg som kom sent ifjol. Då dessutom våra "juniorer" Lander, MPS och Erixon klivit fram så rejält och därmed fått utökade roller i truppen har det gjort saker ännu mer otydliga för de som var med ifjol, fy skäms på er ;).
Nu tror jag iallafall att alla spelare i laget vet vad man kan förvänta sig av var och en av sina lagkamrater och bara den vetskapen har höjt laget. Sen kan vi kalla det ny taktik eller vad som helst. Men litar man inte på att man har full täckning bakom sig vågar man inte checka som en dåre som forward heller. Finns tilliten till lagkamraterna kör man bara stenhårt, för man vet att de som är längre bak i banan kommer ligga rätt. Nu funkar helt plötsligt checkningen klockrent och då kallar vi det Timråhockey ;)
Eskas: Fan, nu blir det ett sista fylleinlägg ändå. Du kan så klart ha helt rätt. Men jag tror inte det. Den hockey som Timrå spelade i dag är, egentligen, det taktiskt sett mest simpla av spel. Ligga nära motståndarna, stressa, åka skridskor som fan och våga ligga högt. Börja försvarsspelet redan i anfallszon.
Detta är ju det spel som Timrå spelat i grunden ända sedan man gick upp i elitserien. Eller, egentligen ännu tidigare, men tidvis i allsvenskan så körde man en mer snajdig hockey byggandes på individuell skicklighet. Något som gjorde att laget nästan alltid fick ut det man rent individuellt kunde kräva av spelarna, men aldrig mer än så. Först med Peos intåg blev det mer uppstyrt och lagorienterat. I a f upplever jag det så, men det är bara min egen förteckning av historien.
Timrå har absolut ett antal nya spelare. En spelaromsättning som är, potentiellt, för hög för gediget lagspel från säsongsstart till dess slut. Likväl: så som det sett ut fram tills ganska nyligen ska det absolut inte behöva vara. Nu lirar vi ett klockrent försvarsspel, trots att tre backar är borta (varav två räknades som topp 3 innan säsongen startade).
Jag tror att spelarna nu spelar ett spel som tillåter dom att tänka mindre. Köra, köra, köra. Våga stå upp och lägga press. Åka jävligt mycket skridskor. Lira iväg pucken snabbt, oavsett om det finns en adress eller inte.
Oavsett vad som är hönan, ägget och ormen kommer jag att backa upp samtliga i föreningen så länge det ser ut så här på isen. Sen om det räcker till poäng är en helt annan historia. Identitet.
· 
Idag har vi 9 spelare på isen som inte var med i truppen förra året. Därtill Sonnenberg som kom sent ifjol. Då dessutom våra "juniorer" Lander, MPS och Erixon klivit fram så rejält och därmed fått utökade roller i truppen har det gjort saker ännu mer otydliga för de som var med ifjol, fy skäms på er ;).
Nu tror jag iallafall att alla spelare i laget vet vad man kan förvänta sig av var och en av sina lagkamrater och bara den vetskapen har höjt laget. Sen kan vi kalla det ny taktik eller vad som helst. Men litar man inte på att man har full täckning bakom sig vågar man inte checka som en dåre som forward heller. Finns tilliten till lagkamraterna kör man bara stenhårt, för man vet att de som är längre bak i banan kommer ligga rätt. Nu funkar helt plötsligt checkningen klockrent och då kallar vi det Timråhockey ;)