Jag måste säga att jag förstår VARFÖR challe skriker konstant i båset men många av hans budskap är ju rakt förvillande. Han vrålar icing på puckar som uppenbarligen inte kommer att gå till icing och skriker på backarna vid kontringar även fast dom har sin gubbe.
En andra period i brunhetens tecken. Man kom dock tillbaka allt eftersom. Fattar inte varför man tokbackar i mittzonen så fort motståndarna kommer upp i hastigheter över 5 km/h. Stå upp, för håen!
Sen behöver man inte slå ifrån sig pucken i panik så fort man bryter motståndarna högt och kvarvarande forwards är på väg ut ur anfallszon. Är det inte lite småskönt att passa bakåt då, och behålla pucken i laget och försöka sig på ett uppbyggt anfall?
Slutligen: dom här screening-svängarna man försvarar sig med när motståndarna har fart i anfallszonen...nja. Jag tycker det ser småfånigt ut. Kan vara en idé att faktiskt gå på kropp då istället för att fjompa runt som innebandyspelare tills man tapapt bort sig så mycket att motståndarback lugnt och fint kan åka ner i det timråfria slottet och vänta på passning.
3:e perioden blir...intressant. Förmodligen även riktigt härlig om man är masochistiskt lagd.
Olle: Vilka coacher vi har i Timrå IK, jag tror faktiskt att spelarna lägger dövörat till som dom står och skriker i båset. Vilka snöbollar, snacka om ju fler kockar ju sämre soppa. Den ena skiker icing och den andre något helt annat. osv.
Challe verkar ha slutat att skrika på domarna hela matcherna och skriker nu på allt som rör sig på isen istället, oj vad det klagas på vissa spelare från båset, att inte tex Pärssinen åker fram till båset och slår klubban i skallen på Challe.